En enig sektor riktar nu skarp kritik mot förslaget att universitet och högskolor samt Universitets- och Högskolerådet (UHR) ska samordna, arrangera och genomföra de språk- och kunskapsprov som blir avgörande för svenskt medborgarskap.
Språk- och kunskapstester är som bekant en het politisk fråga, genomförandet ingår i det så kallade 73-punktsprogrammet som regeringen samt Centerpartiet och Liberalerna gemensamt beslutat om.
Debatten har, medialt och politiskt, mest handlat om att tester för medborgarskap ska införas och att detta ska gå snabbt, däremot har diskussionerna om hur det ska gå till i praktiken hittills varit få.
När förslaget nu har presenterats väcker det både oro och förvåning i sektorn.
– Ett genomförande skulle innebära att lärosätena dras in i dagspolitiken, dessutom i en känslig fråga, vilket rimmar väldigt illa med att regeringen samtidigt framhåller den akademiska friheten och integriteten.
Det säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, ett av de lärosäten som liksom Sveriges högskoleförbund (SUHF) samt UHR gör tummen ner för förslaget i betänkandet ”Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap” (SOU 2021:2).
”Oförenligt med självständig roll”
”Att ge universitet och högskolor i uppgift att i praktiken sortera vilka som ska bli svenska medborgare eller inte och därmed städsla lärosätena som en del av statens maktutövning vore helt oförenligt med lärosätenas roll som självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen” heter det bland annat i Umeå universitets yttrande.
Man reagerar också på att utredarna med referens till den så kallade tredje uppgiften, bedömer det som ”rimligt” att lärosätena bistår vid genomförandet.
– Det resonemanget är en missuppfattning om vad den tredje uppgiften är, att det skulle vara något som innebär att universitet och högskolor kan anlitas för vilka politiska uppdrag som helst, säger Hans Adolfsson, som också är vice ordförande för SUHF.
I sina respektive yttranden skriver både Umeå universitet och SUHF följande:
”Att universitet och högskolor har ett ansvar att deras forskning och utbildning sker i ett fruktbart utbyte med det omgivande samhället är något som alla lärosäten världen över oavsett huvudman torde skriva under på. Att ens nämna detta ansvar i anslutning till ett förslag om att lärosätena skulle åläggas helt andra myndighetsuppgifter bara för att de (lärosätena) i Sverige råkar vara statliga myndigheter är oroande. Alla sådana förslag bör avvisas bestämt”.
Man reagerar också på att högskoleprovet används som motivering för att medborgarskapsprovet ska genomföras av universitet och högskolor samt UHR, ”denna jämförelse är enligt vår mening ytlig och håller varken principiellt eller praktiskt”.
”Sammelsurium av myndigheter”
Medborgarskapsprovet (språk och samhällskunskapstester) sorterar politiskt under justitiedepartementet. Migrationsverket och länsstyrelser handlägger ärenden om medborgarskap. Enligt förslaget ska UHR ha det övergripande ansvaret för medborgarskapsprovet, medan Skolverket ska ta fram och utveckla provet, och universitet och högskolor får ansvar för genomförandet.
Vidare ska Skolverket ansvara för rättningen, men delegera till ett eller flera lärosäten att utföra denna rättning, medan UHR ska fatta beslut om resultat och eventuell omprövning och därmed andra myndigheters ställningstaganden.
– Det skulle innebära ett sammelsurium av myndigheter, där ansvarsfrågan blir väldigt oklar. Dessutom tillkommer att lärosätena och UHR som lyder under utbildningsdepartementet i den här frågan skulle arbeta för justitiedepartementet, säger Hans Adolfsson.
”Inte jämförbart med högskoleprov”
UHR:s och lärosätenas föreslagna uppdrag har alltså sin utgångspunkt i högskoleproven, men enligt den eniga kritiken från sektorn går det svårligen att se att vanan att genomföra högskoleprov skulle innebära kompetens att ta sig an medborgarskapsproven.
– Högskoleprov och medborgarskapsprov är inte jämförbara, säger UHR:s vikarierande generaldirektör Maria Linna Angestav.
– Utredningen föreslår att medborgarskapsprovet ska genomföras digitalt och innehålla muntliga delar, medan högskoleprovet är ett skriftligt urvalsprov. UHR kan heller inte se att alla fakta är underbyggda.
I sitt yttrande skriver UHR att högskoleprovet mäter helt andra kompetenser än vad medborgarskapsprovet ska mäta.
Det förstnämnda är ett skriftligt urvalsinstrument för högre utbildning, medan medborgarskapsproverna ska mäta kunskap samt genomföras digitalt, vilket skulle kräva nya tekniska plattformar och, enligt UHR, en helt ny infrastruktur.
Gällande de tekniska lösningarna ställer sig UHR frågande till utredningens förslag som bland annat innebär att UHR för lärosätenas räkning skulle genomföra en central upphandling av 4 000 datorer.
– Medborgarskapsprovet ligger framför allt inte i linje med UHR:s uppdrag och kompetens, vi har ingen sakkunskap om migration och medborgarskap, understryker Maria Linna Angestav.
UHR blev överrumplat
Hon är förvånad över innehållet i betänkandet, över bristen på faktaunderlag och sammanblandningen av högskoleprov och medborgarskapsprov.
– Vi blev rätt överrumplade, förslaget om ett nytt uppdrag till UHR hade inte nått oss innan det lades fram.
Genomgående framstår utredningens innehåll som föga förankrat i högskolesektorn, i sitt yttrande skriver SUHF att ”det är anmärkningsvärt att detta förslag där lärosätena föreslås ta ansvar för medborgarskapsprovets genomförande inte remitteras till alla lärosäten eller till SUHF”.
