Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Överblick av hot vid lärosätena saknas

Lärosätena samlar information om hat, hot och våld mot anställda på väldigt olika sätt. Vissa saknar helt system för central överblick över situationen. Därför är det inte heller möjligt att ge en nationell bild över utvecklingen. Det visar Universitetslärarens granskning.

31 mars, 2021
Kajsa Skarsgård
Att ge en välgrundad, jämförbar, nationell bild över hot och våld mot universitetslärare och forskare är så gott som omöjligt i nuläget. Detta på grund av att formerna för att rapportera incidenter vid lärosätena varierar stort.

Universitetsläraren har begärt ut ärendelistor med alla incidenter rörande arbetsmiljö, hat, hot och våld ­de senaste åren – och har fått svar i lika många former som det finns lärosäten.
I vissa fall ryms hat-, hot- och våldsincidenter inom samma rapporteringssystem som arbetsmiljöincidenterna. I andra fall saknas ett rapporterings- och statistiksystem helt för hat, hot och våld. Ibland framgår det vad ett ärende gäller, men det kan också bara stå ”tillbud” utan närmare specificering av dess art. Att ge en välgrundad, jämförbar, nationell bild över hat, hot och våld mot universitetslärare och forskare är därför så gott som omöjligt i nuläget.

”Stort mörkertal”
Försvarshögskolan och Konstfack har enligt de utlämnade handlingarna haft noll rapporterade incidenter av hat, hot och våld 2019–2021. Få lärosäten där incidenterna går att utröna av handlingarna har mer än ett fåtal rapporterade.

Lunds universitet har 21 incidentrapporter kategoriserade som ”hot och våld” under tidsperioden, men säkerhetssamordnaren Håkan Jönsson skriver i ett mejl:
”Det finns säkert ett stort mörkertal, vi har en känsla av att många händelser hanteras ute i verksamheten utan att de kommer till vår kännedom. Ansvarig för uppföljning eller andra åtgärder efter en händelse ligger alltid hos den utsattes närmsta chef.”

Saknar rapporteringssystem
Trots sin storlek är Umeå universitet ett av lärosätena som i dagsläget saknar ett centralt rapporteringssystem för säkerhetsincidenter. På myndighetsnivå har universitetet därför inte några siffror på antalet hat-, hot- och våldsärenden mot dess anställda.
– Det viktigaste är att drabbad person får relevant stöd, och det hanterar personalansvarig chef, som i sin tur signalerar till oss om de behöver stöd. Men vi behöver mer överblick och insyn gällande totalen av hat- och hotärenden, säger universitetets säkerhetschef Charles Cederqvist.

Det pågår därför ett arbete för att under året införa ett incidentrapporteringssystem kopplat både till arbetsmiljö och säkerhet.
– Då kan vi följa situationen och trender på mer aggregerad nivå och jobba mer med analys och utveckling, säger Charles Cederqvist.

Flest rapporterade fall vid GU
Göteborgs universitet har sedan flera år ett centralt system som den drabbade själv rapporterar in i. Från säkerhetsavdelningen har man också varit ute i verksamheterna och framhållit hur viktigt det är att alla fall av hat, hot och våld rapporteras även om det bara är för kännedom och inte för att man ser behov av någon specifik åtgärd. Utan den informationen kan nämligen inte säkerhetsavdelningen och universitetsledningen hantera problemen på mer övergripande och strategisk nivå.

Sett till handlingarna som lärosätena har lämnat ut är det också Göteborgs universitet som har flest rapporterade ärenden kopplade till hat, hot och våld.
2019 handlade det om 213 ärenden, varav omkring 190 gällde ett och samma hotfulla utpressningsmejl som hade mottagits brett på lärosätet. 2020 rapporterades 16 fall av hat, hot och våld, och två fall av olaga hot. Hittills i år har ett fall rapporterats. Det är den drabbade som själv väljer händelsekategori när hen rapporterar.
– Jag tycker att det är viktigt att det inte bara är en fråga om det är ett regelrätt hot eller inte. Har medarbetaren uppfattat en situation som obehaglig måste man ta det på allvar och hantera det. Sedan kanske det bara behövs ett lugnande samtal, men man måste ta det på allvar initialt, säger Fredrik Ahl som är tillförordnad säkerhetschef vid Göteborgs universitet.

Genom rapporteringssystemet kan den utsatta också direkt göra en polisanmälan. Sju polisanmälningar gjordes 2019 och två 2020.
– Kopplat till rapporteringssystemet behövs också tydliga rutiner så att cheferna vet vad som förväntas av dem och det krävs att det finns engagemang i verksamheten för att hantera den här typen av frågor, säger Fredrik Ahl.

Nationell undersökning kan ge svar
En arbetsgrupp vid universitetet jobbar nu med att förfina handläggningsordningen vid fall av hat, hot och våld och specificera förbättringar inför en kommande upphandling av ett nytt rapporteringssystem så att tröskeln att rapportera incidenter blir ännu mindre.

Fredrik Ahl konstaterar att även Göteborgs universitet sannolikt har ett mörkertal av incidenter. Därför ser han fram emot resultaten från den enkätundersökning om hat, hot och våld mot undervisande och forskande personal som Nationella sekretariatet för genusforskning ska göra i samarbete med SULF i vår.
– Det ska bli jätteintressant att ta del av den och den kanske ger en mer exakt bild av hur läget faktiskt ser ut.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023