Som Universitetsläraren redogjorde för i maj i fjol ledde den så kallade Brårapporten till en mediestorm. Men det stormade också bakom kulisserna på Linköpings universitet. För att garantera intervjupersonernas anonymitet hade nämligen forskarna bakom rapporten valt att genomföra studien helt fristående från universitetet.
Men det framgick inte till att börja med. När rapporten Går det att lita på Brå? publicerades i december 2019, publicerade Linköpings universitet en nyhet på webben med rubriken ”Forskare riktar allvarlig kritik mot Brå”. Rapporten gavs också ut i en rapportserie vid Linköpings universitet.
Att forskarna hade utfört forskningen utanför lärosätet gjorde att universitetet inte kunde lämna ut forskningsmaterialet, vilket också var avsikten med att bedriva forskningen vid sidan av universitetet.
”Det hade inte gått att genomföra studien utan att garantera uppgiftslämnarnas anonymitet. Frågan var för känslig och att så var fallet har blivit väldigt tydligt i efterhand. Det viktigaste för oss har varit att skydda de som intervjuats”, sade då huvudforskaren bakom studien, Stefan Holgersson, till Universitetsläraren.
Frias från misstankar
Sedan dess har Kommittén för hantering av avvikelser från god forskningssed vid Linköpings universitet beslutat att fria forskarna från att ha brutit mot högskoleförordningen.
I sitt beslut påpekar kommittén att inget har ”framkommit som tyder på att den aktuella forskningen skulle röra plagiering, falsifiering eller fabricering. I ärendet föreligger därmed inte misstankar om oredlighet i forskning”.
Dock ville kommittén också granska andra avvikelser från god forskningssed men friar alltså forskarna även på den punkten. Nyheten om utslaget är publicerad på Liu:s hemsida och där citeras professor Ulf Nilsson, som lett utredningsgruppen och även varit ordförande vid kommitténs beslutande möte.
”Den huvudansvariga forskaren anses ha genomfört studien utanför sin anställning och kommitténs bedömning har varit att regelverket för god forskningssed inte gäller vid forskning utanför universitetsanställningen”, säger Ulf Nilsson i universitetets nyhetstext.
SULF: Friandet är villkorat
SULF:s chefsförhandlare Robert Andersson kommenterar:
– Det verkar som Liu försöker sitta på två stolar. Först hävdade universitetet att man inte kunde lämna ut materialet eftersom forskningen inte var utförd vid universitetet, något som domstol senare slog fast. Sedan sätter man ändå i gång en utredning om brott mot god forskningssed, som om Linköpings universitet ändå vore huvudman för forskningen. För mig är det svårt att förstå hur det går ihop, säger Robert Andersson.
I Universitetslärarens förra artikel om Brårapporten framgår att det varit meningsskiljaktigheter kring hanteringen av ärendet.
– Det är tydligt att det har varit konflikter mellan särskilt en av forskarna och Linköpings universitet. Jag kan hålla med om att i just det här fallet borde forskarna bakom studien från början ha varit tydligare med att forskningen var fristående från universitetet. Men att det funnits konflikter borde inte spela någon principiell roll för hur frågan behandlas, säger Robert Andersson och lägger till:
– Jag tycker friandet är villkorat, att Liu friar och fäller på samma gång. I nyheten som man lagt ut på hemsidan är resonemanget att eftersom Stefan Holgerssons forskning inte omfattas av regelverket så måste vi fria honom. Men man påpekar samtidigt att det egentligen var ett antal problem kring forskningen, säger Robert Andersson.
Förtroendeskadliga bisysslor?
I sitt beslut skriver Kommittén för hantering av avvikelser från god forskningssed också: ”Vidare kan övervägas att utreda om det aktuella agerandet är förenligt med Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA) 7§ rörande bisysslor som kan skada myndighetens anseende”.
Robert Andersson påpekar att det finns särskilda regler som tillåter bisysslor för forskare och lärare vid högskolan. Han anser att Linköpings universitet är ute på ett sluttande plan med sitt påpekande om bisysslor som kan skada lärosätets anseende.
– Det kan uppfattas som att man vill begränsa forskarens möjligheter att bedriva forskning vid sidan om högskolan. Det är tydligt i lag och i Arbetsgivarverkets anvisningar att bisysslor inom forskning ska vara tillåtna, om de inte skadar förtroendet för lärosätet. Och det kan bli väldigt fel om ett lärosäte på grund av ett visst forskningsresultat bedömer att något är förtroendeskadligt. Då lägger man sig ju i den fria forskningen. Om forskare publicerar kontroversiella resultat är det något som får diskuteras i vetenskapssamhället, säger Robert Andersson.
Linköpings universitets vicerektor med ansvar för forskning, Per-Olof Brehmer, menar att Liu inte vill minska forskarnas utrymme att göra egen forskning.
– Nej, vi är inte alls ute efter att begränsa den frihet som forskarna har, och som är styrd av högskoleförordningen och högskolelagen. Men utredningen har satt fingret på att vi inte är tillräckligt tydliga i hur vi kommunicerar med våra medarbetare kring de här sakerna, säger han.
Vill lyfta fyra områden
Han lyfter att kommitténs utredning har pekat på fyra saker som universitetet bör ta itu med.
– Det första är att vi har ett värdegrundsarbete där vi behöver tydliggöra vad som krävs för att upprätthålla en god forskningssed.
– Det andra vi måste bli tydligare med är vad som är bisysslor och hur de ska redovisas samt att chefer ska göra löpande bedömning av de bisysslor som lärare har rätt att ha.
– Det tredje som vi behöver jobba med är att ha tydligare regler kring det som publiceras från oss som universitet.
– Den fjärde punkten är att arbeta för förtydligande i de nationella reglerna för vilka som omfattas av regelverket för avvikelser från god forskningssed, säger Per-Olof Brehmer.
Den fjärde punkten omfattar det Kommittén för hantering av avvikelser från god forskningssed skriver i sitt beslut: ”Linköpings universitet bör verka för att även privata forskningshuvudmän ska omfattas av regelverket för avvikelser från god forskningssed, särskilt enskilda forskare som bedriver forskning hos flera forskningshuvudmän.”
Ska hjälpa forskare som friats
Saco-S vid Linköpings universitet har också frågat universitetet:
”Hur tänker LiU uppfylla stycket 5.5.3 i LiU:s Riktlinjer för hantering av avvikelser från god forskningssed (dnr LiU-2020-00641)? ’Om en forskare frias från misstanke om annan avvikelse från god forskningssed ska lämpliga åtgärder vidtas för att avhjälpa den skada misstanken och ärendets hantering kan ha medfört’.”
Universitetsläraren har ställt frågan till vicerektor Per-Olof Brehmer, som svarar via mejl:
”Universitet har, när beslutet fattats, ett ansvar att kommunicera tydligt och på ett transparent sätt att en forskare har friats från misstanke. Från universitetets sida har vi i enlighet med gängse rutin dels informerat om resultatet av kommitténs utredning via universitetets webbsida, dels via pressmeddelande.”
