Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar

Inspelade föreläsningar på lärplattformar måste textas för att bli mer tillgängliga. Samtidigt väcks farhågor om att lagkravet kan leda till att antalet videor och ljudinspelningar minskar.

11 mars, 2021
Torbjörn Tenfält

Under pandemin har utbudet av inspelade föreläsningar ökat kraftigt. På den lärplattform som är kopplad till en kurs kan studenterna ta del av förproducerade videofilmer och ljudinspelningar.
Sedan i höstas kräver en ny lag att samtliga webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga aktörer måste uppfylla EU:s krav på webbtillgänglighet. Ett av kraven är att videor och ljudinspelningar ska vara textade om de ligger på webben.

För lärosätena har det funnits frågetecken om lagkravet också gäller lärplattformar, men nu sätter en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, ner foten.

Peder Tjäderborn

– I de samtal vi haft och där också Digitaliseringsmyndigheten varit med har vi kommit fram till att även lärplattformarna i grunden omfattas av lagstiftningen, säger arbetsgruppens ordförande Peder Tjäderborn, enhetschef vid Studentcentrum, Umeå universitet.

SUHF går inom kort ut med en remiss om en rekommendation till samtliga lärosäten om att de bör ta fram undertexter för att leva upp till lagkraven även när det gäller sina lärplattformar.
Kravet på textning gäller däremot bara förproducerade videofilmer och ljudinspelningar, inte direktsända föreläsningar via exempelvis Zoom.

Temporär dispens för äldre lärplattformar
Tommy Olsson, tillgänglighetsexpert på Digitaliseringsmyndigheten, DIGG, bekräftar att det pågått en diskussion om lärplattformarna sedan kravet att alla offentliga aktörers webbplatser måste vara tillgängliga började gälla 23 september förra året. Kraven finns i lagen om tillgänglighet för digital offentlig service, som i sin tur bygger på ett EU-direktiv.
– Lärplattformarna räknas som extranät eller intranät och även de omfattas av lagen, säger han.

Lagen medger undantag för äldre lärplattformar, som tagits i bruk tidigare än september 2019. Men undantaget är temporärt och gäller bara fram till dess att de genomgår en omfattande översyn. När äldre plattformar uppdateras omfattas även de av lagen.
– Anledningen till undantaget är just att lärplattformar är ett internt extranät och att lagstiftaren vill att myndigheterna först fokuserar på den externa delen av webben, säger Tommy Olsson.

Merarbetet oroar lärare
DIGG har fått många samtal från universitetslärare som är bekymrade över det merarbete kravet på textning medför.
– Vi är medvetna om att det här kan bli väldigt resurskrävande.

I lagen finns en bestämmelse om att det under vissa förutsättningar kan anses vara oskäligt betungande att göra visst innehåll tillgängligt.
– Om inspelningen bara ska användas för en specifik tidsbegränsad kurs och ett begränsat antal studenter kan det finnas skäl att åberopa undantaget. Med det förutsätter att man känner studenterna och vet att ingen av dem har en funktionsnedsättning. Då kan man hävda att de förväntade fördelarna med textning är väldigt små i förhållande till vad det kostar.

Lagen ställer även krav på syntolkning, men där går det att minimera eller eliminera behovet genom att planera produktionen.
– Om den som talar säger allt som visas i bild behövs ingen separat syntolkning, säger Tommy Olsson.

”Kan bromsa den digitala utvecklingen”
SULF:s ordförande Mats Ericson har som universitetslärare på KTH spelat in videoföreläsningar i flera år. I den rollen ser han en fara i att kraven på textning kan stoppa den digitala utveckling som tagit fart under pandemin.

Mats Ericson

– Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem, säger han.

De system för automatisk textning som lärosätena använder är inte hundraprocentiga och kräver efterbearbetning av läraren.
– Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende, säger Mats Ericson.

Torbjörn Tenfält
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023