Här delar avhandlingar
hylla med Kalle Stropp

Handskrifter, samlingar av noter, kartor och bilder – allt som är unikt och lite udda till formatet – vårdas och görs tillgängligt av medarbetarna på Avdelningen för specialsamlingar vid Uppsala universitetsbibliotek.
Doktorsavhandlingar från 1600- och 1700-talet är ofta skrivna på latin. 1:e bibliotekarie Krister Östlund digitaliserar avhandlingarna och översätter vissa av dem till svenska.

I specialläsesalen på Carolina Rediviva vid Uppsala universitetsbibliotek sitter några forskare och ett par studenter djupt försjunkna i material de beställt fram från husets äldre samlingar. Vi försöker smyga så ljudlöst vi kan genom rummet för att komma till de inre delarna av biblioteket dit vanliga besökare vanligtvis inte har tillträde.

Här finns arkivhandlingar, kartor, bilder, handskrifter och gamla tryck. Avdelningen för specialsamlingar ansvarar för allt material daterat före 1851, men också för mer sentida samlingar av extra stort kulturhistoriskt värde.
Musikbibliotekarie Kia Hedell har just plockat fram ett band med noter. Det är musik från kung Adolf Fredriks kröning. De ska digitaliseras tillsammans med andra noter från över 2 000 musikaliska verk från hov och universitet under 1700-talets frihetstid.

Kia Hedell

Av anteckningar framgår att sångarna som framförde två av stämmorna vid kröningen hette herr Nordén och herr Kramer.
– Här kan man se ett tumavtryck från herr Kramer. De här spåren av användare gör att framförandesituationen känns väldigt närvarande, säger Kia Hedell.
I vissa verk finns det fläckar av att det har stått glas på dem, det väcker fantasier om hur det gick till när man satt och skrev noterna.

Rekonstruerar samlingar som skingrats
Maria Schildt är universitetslektor vid institutionen för musikvetenskap och en av forskarna som leder projektet med 1700-talsmusikalierna. Digitaliseringen sker i samarbete med Lunds universitetsbibliotek och Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm. Syftet är att skapa en databas för forskning.

Maria Schildt

– Den här infrastrukturen gör det möjligt att virtuellt rekonstruera samlingar som av historiska skäl blivit skingrade. Vi kan studera varifrån noterna kommer, vem som kopierat dem, vilka papperstyper de är skrivna på, och forska om hur de cirkulerat mellan olika institutioner och länder. Vi kan räkna ut vad som framfördes när och studera hur noter från andra länder anpassades till vår kultur när de kom till Sverige, säger Maria Schildt.

”Massor av musik blir tillgänglig”
Digitaliseringen kommer också att bli en tillgång för musiker som är intresserade av den här typen av repertoar.
– Massor av högkvalitativ musik blir tillgänglig, det är bara att skriva ut noterna från databasen och börja spela.
Katalogiseringen är det som tar mest tid när man ska digitalisera noter, texter och bilder. Den innebär att man skriver in all metainformation man har om materialet i en databas. Ibland behöver man laga eller göra rent materialet också, men sedan går själva skanningen relativt snabbt.

GUstav III:s privata arkiv
Mikael Alm är universitetslektor i historia. Han undervisar och forskar om 1700-talet och har sedan tiden som student tillbringat många timmar med den Gustavianska samlingen. I dag är den samlingen i ett så pass skört skick att den inte kan användas för forskning och studier. Mikael Alm och hans kollegor vill restaurera och digitalisera den.

Samlingen består av Gustav III:s privata arkiv. Han testamenterade arkivet till Uppsala universitet då han inte ville att det skulle hamna i fel händer i Stockholm. Gustav III lär ha varit väldigt förtjust i universitetsbiblioteket och var noggrann med att arkivet skulle förvaras intill andra samlingar som han tyckte var särskilt intressanta.

Mikael Alm

– Samlingen innehåller förarbeten till teatrar, operor och politiska regeringsformer och historiska kompendier som Gustav III skrev som ung kronprins. Här finns också cirka 10 000 brev från politiker, kulturperson­ligheter, salongsvärdinnor och filosofer från hela Europa. Det finns inget liknande kungligt arkiv i världen som är bevarat på det här sättet, säger Mikael Alm.

I den Gustavianska samlingen finns brev och andra handlingar efter Gustav III. Samlingen är sliten och lånas bara ut på mikrofilm i special­läsesalen på Uppsala universitets­bibliotek.

Lär en dator kungens handstil
När man på 1800-talet band in Gustav III:s arkiv var dåtidens bibliotekarier mest måna om att de 125 banden skulle bli majestätiska. Nu är de slitna efter att ha använts av studenter och forskare från hela världen.
– Vi vill rädda den, alltså se till att samlingen är säker i sitt fysiska tillstånd. Sedan vill vi göra samlingen sökbar med hjälp av artificiell intelligens. Vi ska lära en dator att läsa Gustav III:s säregna handstil och på så sätt göra det möjligt att söka efter ord i samlingen på ett revolutionerande enkelt sätt, säger Mikael Alm.

Blomboken av Olof Rudbeck den äldre, är ett annat verk som medarbetarna på avdelningen kallar för en av sina pärlor. Den innehåller akvareller av växter som Rudbeck anlitade sina släktingar och studenter att måla i slutet av 1600-talet. Blomboken är hämtad från Leufstabibliotekets samlingar. Charles De Geer som ägde och bodde på Lövstabruks herrgård i norra Uppland på 1700-talet köpte boken av Olof Rudbeck den yngre.

Peter Sjökvist

”Vet aldrig vad man hittar”
Peter Sjökvist, bibliotekarie och docent i latin, samarbetar med det nederländska nationalbiblioteket i Haag för att dokumentera och digitalisera Charles De Geers samlingar.
– I och med att Charles De Geer var av nederländsk börd köpte han in en massa nederländsk litteratur. På så sätt har vi ett gemensamt kulturarv att förvalta tillsammans med biblioteket i Haag.

Som historiskt intresserad trivs Peter Sjökvist som fisken i vattnet med att jobba med samlingarna och se dem i sitt sammanhang.
– Man vet aldrig i förväg vad man kommer att hitta i en bok från 1700-talet eller 1600-talet. De böckerna är inte lika homogena och likartade som nya böcker är. De gamla böckerna till och med luktar historia när man öppnar dem, säger han.

Avhandlingar från 1600-talet
Några trappor upp ligger Boksalen, bibliotekets finrum med kristallkronor och rutigt stengolv. Här finns också magasinet Scriptores (som betyder författare på latin) där Krister Östlund, 1:e bibliotekarie vid Avdelningen för specialsamlingar, möter upp.
– Här har vi de romerska och grekiska författarna, säger han och sveper långsamt med blicken över de gamla böckerna i olika färger.

Ljusgrå bokhyllor fyller hela magasinet från golv till tak. Det är ett vackert rum.
– Böckerna är sorterade på ämne. Våra specialsamlingar finns lite överallt i huset, men jag tänkte att vi skulle ta hissen upp till våning elva där vi har ”dissarna”, alltså de äldre avhandlingarna, säger Krister Östlund.

Vad man vet trycktes den första avhandlingen vid Uppsala universitet 1602 och sedan dess har det varit en kontinuerlig produktion. Förmodligen har man disputerat vid universitetet tidigare, men då med hjälp av handskrivna texter som underlag.

På våning elva, alldeles under vinden, står ”dissarna” från 1600-talet och framåt. Tillsammans med kollegorna digitaliserar Krister Östlund avhandlingarna så att det ska gå att läsa dem via webben. Den äldsta sviten är inbunden i grågröna band.
– Det finns ungefär 13 000 avhandlingar tryckta under åren 1602 till 1852. Av tradition sorterades de på den professor som var preses, eller handledare som vi skulle säga i dag.

Krister Östlund tar fram en bok och slår upp en sida.
– Varje volym innehåller ett tjugotal avhandlingar. Den här handlar om fikon. Här står det Linné, det är alltså en av hans studenter som skrivit den, förklarar han.

Gammal skåpmat och banbrytande forskning
De äldre avhandlingarna hade länge dåligt rykte, man tyckte att de inte innehöll så mycket spännande forskning.
– På senare tid har vi dock börjat omvärdera dem. Här finns mycket fin banbrytande forskning, till exempel inom ämnena botanik, astronomi och etnologi. Men även de ”dissar” som mest innehåller gammal skåpmat visar vad man diskuterade vid universitetet under den här tiden. Därför värderas de här texterna högt nu, speciellt ur ett idéhistoriskt perspektiv, säger Krister Östlund.

”Dissarna” är till största delen skrivna på latin.
– Vi har startat en liten skriftserie där vi översätter intressanta avhandlingar till svenska, för att visa folk vilken skatt som finns här.

Kalle Stropp och Grodan Boll
I magasinet på våning elva finns också material som kommit till biblioteket via pliktleveranser. Biblioteket tar emot vykort, reklamblad, serietidningar, i stort sett allt som trycks, och en del av det har genom åren hamnat här.
– Här finns allt från doktorsavhandlingar till böcker om Kalle Stropp och Grodan Boll. Jag har jobbat här i 20 år och hittar fortfarande saker som jag inte hade en aning om att vi hade, säger Krister Östlund.

Vad gör du här?

Johan Sjöberg

Johan Sjöberg, arkivarie vid Avdelningen för special­samlingar på Uppsala universitets­bibliotek.
– Jag jobbar med äldre hand­skrifter och musikalier, och är bland annat med och planerar projektet som handlar om att bevara och digitalisera Gustav III:s arkiv.

Hur är det att jobba här?
– Att vara på en arbetsplats där vi har den Gustavianska samlingen, det är så klart fantastiskt. Här finns många unika samlingar som vi bevarar och tillgängliggör. Det är också roligt att se hur digitaliseringen gör att man kan använda samlingarna mer och mer i forskningen och under­visningen.

Du har jobbat med Torgny T. Segerstedts personarkiv?
– Ja, det är ett enormt personarkiv som vi fick i gåva av hans efterlevande 2019. Han var ju rektor vid Uppsala universitet 1955 till 1978 och ledamot i Svenska Akademien och det finns knappt en kulturpersonlighet från 1900-talet som inte är representerad i hans brevsamling. Vi har sorterat och förtecknat arkivet. Materialet med texter och bilder från 1930-talet till 1990-talet går att studera i vår specialläsesal.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Samverkan
Lärosäten: Uppsala universitet