Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Skyddsombud kritiserar brist på ledning i krisen

Mer central ledning, tydlighet och framförhållning. Det lyfter tre lärosätens huvudskyddsombud fram som viktigt för att värna arbetsmiljön under en kris som corona­pandemin.

10 februari, 2021
Kajsa Skarsgård
Per Bjellert

Per Bjellert, huvudskyddsombud vid Linnéuniversitetet, är kritisk till hur arbetsmiljöarbetet under coronakrisen har hanterats på lärosätet, även om han menar att det blivit bättre över tid. Huvudskyddsombuden har inte varit en del av krisledningsorganisationen, utan de har jobbat genom sina ordinarie möten med arbetsgivaren varannan vecka.
– Allt tar så lång tid. Vi kan vara överens med vice universitetsdirektören och HR-chefen, men sedan ska de ta med det till coronagruppen och sedan upp i ledningen.

Den stora invändningen från huvudskyddsombuden har varit vad de menar är otydliga direktiv från ledningen, trots att förra rektorn införde en linjeorganisation som borde möjliggöra enklare styrning av hela verksamheten.
– Men man har inte velat peka med hela handen för att till exempel skicka hem medarbetarna. I stället har det lagts på prefekter och kanslichefer att hantera, vilket inneburit att det gjorts på olika sätt och ofta beroende på hur modiga cheferna är, säger Per Bjellert.

Några chefer agerade snabbt, medan huvudskyddsombuden fick ligga på en chef i fyra veckor innan hen skickade hem personalen. Ett par chefer, till skillnad från de övriga, lät inte heller medarbetarna ta hem sina kontorsstolar. En annan stridsfråga har varit rätten att få hem ett höj- och sänkbart skrivbord om företagshälsovården intygar att man har behov av detta.

Katarina Larsdotter Wendel

Borde centralisera beslutsfattandet i början
Vid Lunds universitet har Katarina Larsdotter Wendel befattningen överskyddsombud. Hon säger att arbetsmiljö­arbetet har fungerat bra på vissa håll och sämre på andra.
– Lärosätet är väldigt decentraliserat, men det vi hör om och om igen, från alla nivåer, är att det behövs tydligare och rakare beslut som gäller för hela lärosätet så att det inte är upp till varje chef att bestämma.

Hon menar att lärosätet borde centralisera beslutsfattandet mer i början av en kris, och efterhand sedan släppa tillbaka det ut i verksamheterna.
– Det tror jag hade skapat mindre förvirring och mer trygghet i organisationen.

Katarina Larsdotter Wendel sitter med i en arbetsgrupp som rapporterar direkt till krisledningen, och tycker att det har fungerat bra. Den stora utmaningen nu är personalens uthållighet. Universitetsläraren har tidigare rapporterat om den pressade situationen för lärarna, liksom om problemen för doktorander och forskare vars arbete bromsats upp.

Arbetsmiljöombud med i krisledningen
Huvudskyddsombuden lyfter också fram andra personalkategorier vars arbetsmiljö är problematisk, för att de inte kan jobba hemifrån eller på grund av det ökade arbetstrycket: lokalvårdarna, bibliotekarierna, it-teknikerna och IKT-pedagogerna.

Anita Pettersson-Strömbäck

Anita Pettersson-Strömbäck är ett av tre huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet och hon tycker att arbetsmiljöarbetet där på det hela taget har fungerat väldigt bra. En anledning är att lärosätet snabbt inrättade en krisledningsgrupp där också ett av huvudarbetsmiljöombuden ingår.
– Krisledningsgruppen har lyssnat på oss, även om den inte alltid tillmötesgått oss, och vi har löst problem längs vägen. Något vi huvudskyddsombud har förespråkat är att lärosätet ska fatta beslut tidigt om hur vi ska bedriva undervisningen så att vi hinner planera för det och detta har blivit bättre med tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck.

Hon framhåller också det goda samarbetet med kommunikationsenheten som viktigt för arbetsmiljöarbetet under krisen.
Ett konkret verktyg som utvecklades centralt var en enkät som prefekter sedan kunde använda för att få en bild av medarbetarnas arbetsmiljö hemma. Det skapades också en central corona­mejladress dit personalen kan skicka sina frågor så att de kan besvaras mer effektivt.

Mer konflikter
Anita Pettersson-Strömbäck har noterat en ökning av konflikter på lokal nivå under pandemin.
– Jag tycker mig se att de verksamheter som har fun­gerat sämre är de som tidigare haft konflikter, otydliga processer, stora roll-oklarheter, eller där man varit bortskämd med att bara fånga upp problem i sista sekunden. Och eftersom folk är trötta nu, kan man bli kortare i tonen på mejl eller mer upprörd för saker man annars kanske inte skulle ha brytt sig om, säger hon.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023