Vilka grupper har du tittat på?
– Dels dyslektiker som erbjuds extra skrivtid vilket skulle kunna ge dem fördelar, dels personer som har en eller två utländska föräldrar, en grupp som enligt min tes kan missgynnas av provets stora svenskspråkiga komponent.
Stämde det?
– Jag trodde att högskoleprovet skulle underskatta förmågan att klara högskolestudier bland studenter med invandrarbakgrund, men det var tvärtom. Resultatet stärker högskoleprovets giltighet som urvalsinstrument. Men den enda hypotesen jag har till varför de klarar högskolan sämre än motsvarande studenter med svenska föräldrar är att de första missgynnas inom den högre utbildningen.
Gynnades dyslektiker av den extra provtiden?
– Jag kunde visa att anpassningen för dyslektiker gör att de presterar bättre och i nivå med den övriga populationen, men det är oklart om den extra tiden ger orättvisa fördelar. Jag kunde också visa att högskoleprovet är tidspressat.
Är det ett problem?
– Ja, om högskoleprovet inte avser mäta förmåga att klara tidspress, och det står inte uttalat någonstans.
Hur kan högskoleprovet förbättras?
– Det bör tydliggöras vad provet avser mäta. Man borde också testa andra typer av anpassningar och prova att dra ner på antalet uppgifter så att det blir mindre tidspressat.
