Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademiseringen går inte med blåljushastighet

Frågan om högskoleutbildning för poliser har i decennier drivits av flera regeringar. Dock finns tvekan och skepsis hos flera partier och det är knappast blåljushastighet på hanteringen. Polis är, liksom lärare, ett yrke som väcker debatt och engagemang, som del av lösningen på problem politiken formulerar.

10 februari, 2021
MarieLouise Samuelsson

När lag och ordning, gängbrottslighet och hårda tag mot kriminella finns skyhögt på den politiska agendan tilltar förväntningarna på polisen, samt kraven på mer effektiva och flera poliser.
I forskningspropositionen föreslår regeringen att ett nationellt forskningsprogram om brottslighet inrättas, inom ramen för Vetenskapsrådet avsätts de närmaste fyra åren sammanlagt 124 miljoner för detta ändamål.

Forskningssatsningen kopplas ihop med regeringens löfte om ytterligare 24 000 polisanställda till 2024, men däremot inte alls till regeringens ambitioner att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning.
Detta utlovades i Stefan Löfvens första regeringsförklaring 2014, dock har löftet inte återkommit i senare regeringsförklaringar.

”I princip majoritet”
Det går alltså trögt med en reform som många har efterlyst i decennier, men nu finns signaler att ytterligare steg, rentav beslut, kan konkretiseras under våren.
Mikael Damberg (S) har under sin tid som inrikes­minister vid flera tillfällen – som när han besökt landets polisutbildningar – framhållit att det ”i princip” finns en parlamentarisk majoritet för att fullt ut akademisera polisutbildningen.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, är av samma uppfattning och har särskilt framhållit polisutbildningen som en del av den politiska ambitionen att högre utbildning ska finnas i hela landet.
Bägge statsråden hänvisar till att det är positivt att polisutbildningens framtid som högskoleutbildning nu blivit en fråga för den så kallade trygghetsberedningen som består av representanter för samtliga riksdagspartier.

Inrättandet av trygghetsberedningen är en del av januariavtalets 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Att trygghetsberedningen framhålls som det forum inom vilket polisutbildningsfrågan ska kunna lösas parlamentariskt beror möjligen på att beredningen tillkommit på Centerpartiets initiativ (inom ramen för januariavtalet)och att regeringen därför förväntar sig stöd från åtminstone Centerpartiet.

”Securitas tar över polisjobbet”
Dock är det tveksamt om Liberalerna är särskilt angelägna om att ställa sig bakom en högskoleutbildning för poliser. Från en tidigare positiv inställning svängde partiet redan under alliansåren och i en partiledardebatt 2017 gav Jan Björklund i sedvanligt färgstark klartext uttryck för sin skepsis.
Han hävdade att ”akademisering kommer att leda till att Securitas tar över polisjobbet på gator och torg medan polisen sitter inne på polisstationen”.

Enligt Björklund ”så drömmer den student som väljer att gå en akademisk polisutbildning inte om ett tufft och riskfyllt jobb i frontlinjen”. Och i dagsläget verkar inte Liberalerna ha ändrat sig särskilt mycket från den Björklundska uppfattningen.

Johan Pehrson

Frågar man Johan Pehrson, partiets rättspolitiske talesperson, tillhör han dem som varnar för övertro på akademiseringens välsignelser.
– Om man jämför med läraryrket så är högskoleutbildning i alla fall ingen garanti för högre status och högre löner.

Förespråkar betald utbildning
Moderaterna är numera inte aktivt för en polishögskoleutbildning, i stället vill man förbättra rekryteringen genom betald polisutbildning.
Detta skulle utformas som att studielånen skrivs av under de första fem åren som tjänstgörande polis, vilket också mer eller mindre garanterar att den som gått utbildningen stannar kvar i tjänsten.

Vidare vill Moderaterna ha en översyn av antalet orter där polisutbildning ges och är inne på att det skulle kunna bli flera lärosäten som får uppdrag att ge polisutbildning.
Partiet vill också reformera utbildningen, genom att den kan anpassas till vissa inriktningar som exempelvis utredningsverksamhet.

”Föråldrad uppfattning om polisyrket”
I riksdagen får man gå till Vänsterpartiet för att hitta de mest hängivna förespråkarna för att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning.

Linda Snecker

– Det politiska motståndet bygger på en föråldrad uppfattning om vad polisyrket är, det finns bland vissa politiker också en allmän attityd till akademisering som är direkt pinsam, säger Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Snecker, som bland annat jämför med att det är självklart med högskoleutbildning för yrken som socionomer och sjuksköterskor.

– De som har svårt att se högskoleutbildade poliser föreställer sig att det är ett yrke där man främst ska våga bura in busar och orka släpa fyllon, de som fastnat i den uppfattningen inser inte att polisyrket förändrats i takt med samhället och i dag handlar om så mycket annat, som teknisk kompetens för att lösa it-relaterade brott.

Vänsterpartiet har skrivit flera motioner i frågan, bland annat en specifik motion till utbildningsutskottet där man betonar att en högskoleutbildning inte är samma sak som att minska de praktiska moment som är nödvändiga i polisers dagliga arbete. Tvärtom vill man att teori förenas bättre med praktik.
Partiet pekar också på möjligheten att forska efter avslutade studier, fler karriärvägar och att detta kan innebära att flera söker till polisutbildningen som i dag alltså har problem att fylla platserna.

Frågan har inte diskuterats
Trots att Matilda Ernkrans och Mikael Damberg talar om att det i princip finns en riksdagsmajoritet för högskoleutbildning för poliser är Linda Snecker pessimistisk, hon menar att utsikterna att det blir en högskoleutbildning ”just nu är oerhört dåliga”.
Hon blir också överraskad av att höra att Mikael Damberg nämner att polis­utbildningen blivit en fråga för trygghets­beredningen.
Snecker ingår nämligen i denna och under de möten som hållits fram till i december i fjol har frågan inte funnits på dagordningen eller över huvud taget diskuterats. Tilläggas kan att någon översyn av polisutbildningen inte finns med i trygghetsberedningens direktiv.

Från justitiedepartementet signalerar man dock optimism, att förändring av polisutbildningen faktiskt kommer att tas upp under våren.
I så fall lär det visa sig hur den parlamentariska majoriteten ser ut, när och om det kommer till skarpt beslutsläge om högskoleutbildning för poliser.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023