Pensionen närmar sig men du har ingen lust att sluta jobba. Är känslan bekant? Du är inte ensam om den.
Universitetslärare är en yrkesgrupp som gärna fortsätter arbeta högt upp i åren, framhåller Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, epidemiologi och docent i arbetsvetenskap vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.
– Men om du tvingas lämna din arbetsplats trots att du har mer att ge är det lätt att känna sig åldersdiskriminerad, säger hon.
Möjligheten att jobba vidare styrs i hög grad av vilka attityder chefen har. I en rapport som Kerstin Nilsson skrev för Delegationen för senior arbetskraft tidigare i år, pekar hon på att många chefer har stereotypa attityder mot äldre. Det kan handla om att äldre är långsammare, har svårare att ta till sig förändringar och är fientligt inställda till ny teknik.
Av rapporten framgår att många chefer inte prioriterar åtgärder för att fler ska kunna arbeta i hög ålder. Kerstin Nilsson refererar till en studie hon gjort inom offentlig sektor som visar att bara fem procent av cheferna inom till exempel pedagogik och administration hade genomfört särskilda förändringar för de äldre anställda på sin arbetsplats.
– Chefer som själva vill arbeta kvar högt upp i åren har i regel en mer positiv syn på äldre medarbetare jämfört med chefer som vill gå tidigare i pension.
Anpassa för äldre medarbetare
För att väcka medvetenheten om att både samhället och individen har mycket att vinna på att äldres lust att jobba vidare tas tillvara, har Kerstin Nilsson utarbetat en metod som chefer kan använda för att göra arbetsplatsen bättre anpassad för äldre medarbetare. Förutom den fysiska och mentala arbetsmiljön handlar det om faktorer som arbetstillfredsställelse, motivation, kompetens och arbetstider. Metoden utgår från den så kallade swAge-modellen och de överväganden en person gör inför en eventuell pensionering, bland annat hur den påverkar privatekonomin och den egna hälsan.
– Det är viktigt att se såväl trivsel och friskfaktorer som vilka riskerna är på arbetsplatsen, och sedan lägga upp en tidsplan för åtgärder, säger hon.
Metoden fungerar som en checklista och omfattar nio områden som cheferna bör gå igenom i både medarbetarsamtal och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. På högskolor och universitet faller uppgiften på till exempel avdelningschefen eller forskningsgruppsledare, även om det är rektor som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.
– Som anställd kan du alltid ta upp frågor om arbetsmiljön på arbetsplatsträffar. Lämna gärna förslag om vad cheferna behöver göra för att arbetsplatsen ska bli bättre anpassad för alla åldrar.
Chefens attityd avgörande
De yttre ramarna för möjligheten att fortsätta arbeta i hög ålder skapas genom beslut om lagar och regler i pensions- och socialförsäkringssystemet. Men inom ramarna har arbetsgivaren ett stort manöverutrymme.
– Chefens attityd är avgörande. Kan jag behålla ett arbetsrum eller en arbetsplats och komma hit då och då eller säger man nej nu är det stopp, nu får du inte komma hit längre, säger Kerstin Nilsson.
