Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Juniora forskare vill
ha mer stöd av facket

När National Junior Faculty, NJF, anordnade sin första konferens var fackens roll för en hållbar utveckling av akademin en av frågorna på dagordningen.

11 december, 2020
Kajsa Skarsgård
Mo Segad

Med omkring 300 deltagare över två dagar belyste NJF:s virtuella konferens i november nuläget och framtiden för akademin. Konferensens ordförande, Mo Segad som tidigare också var ordförande för NJF, beskriver läget som allvarligt: diskriminering, ojämlikhet, tillsättningar utan riktiga utlysningar och en arbetskultur som utnyttjar juniora forskare.
– Löser vi inte de här problemen kommer det att påverka forskningens rykte och integritet i Sverige, säger han.

NJF har 4 000 medlemmar runt om i Sverige och vill vara en samlad röst för forskare tidigt i karriären. Men, understryker Mo Segad, det ligger inte i NJF:s roll eller makt att lösa problemen utan det ansvaret ligger bland annat på fackförbunden.
NJF, liksom flera deltagare på konferensen, upplever däremot att facken inte ger juniora forskare tillräckligt stöd. ”Varför ska man då vara med i facket?”, var en av frågorna som ställdes.

SULF:s förhandlingschef Robert Andersson deltog i diskussionen på konferensen.
– Vi får ta till oss detta och bli bättre på att kommunicera vad vi gör och på att samarbeta med till exempel NJF.

Han berättar att SULF länge jobbat på olika sätt för att förbättra villkoren för visstidsanställda och de på stipendier, vilket ofta innefattar juniora forskare, liksom stöttat dessa medlemmar när de fallit mellan olika myndigheters regelverk.
Robert Andersson betonar att det större förändringsarbetet tar lång tid, men att doktorandernas förbättrade villkor visar att det går.

ERC:s ordförande om forskningens villkor
En av huvudtalarna på konferensen var Europeiska forskningsrådets ordförande Jean-Pierre Bourguignon. Han delade med sig av erfarenheterna från sin egen forskarkarriär, med slutsatsen att det bland annat behövs mångfald, trygga villkor, mindre akademisk konservatism, möjlighet till risktagande och mer interdisciplinär forskning om Europa inte ska hamna efter globalt.

Mo Segad var glad att höra att Jean-Pierre Bourguignon var medveten om de trösklar som de juniora forskarna möter och som underminerar forskningens framtid.
– Många forskare kämpar hårt men ger till slut upp och lämnar akademin.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Åsa Morberg

kronikapuff-asa-morberg

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023