Läs också Universitetslärarens intervju med fuskanklagade och avskedade Linnéa Taylor.
Git Claesson Pipping kommenterar ärendet.
Hur har det kunnat gå så illa för Linnéa Taylor?
– Vi kan inte svara på den frågan. Du får ställa den till Lunds universitet. Vi kan bara konstatera att vi gjorde en korrekt bedömning då vi valde att driva frågan till Arbetsdomstolen där vi fick rätt. Universitetet hade inte behandlat medlemmen rättssäkert i och med att de inte bemötte hennes invändningar mot deras påståenden om oredlighet, säger Git Claesson Pipping.
– I arbetsrätt krävs det att man bemöter motargument precis på samma sätt som det i den vetenskapliga diskussionen krävs att man gör det. En sak är inte sann för att någon säger det. Man måste kunna bemöta invändningar.
Linnéa Taylor har ju vunnit i Arbetsdomstolen, AD. Ändå avskedas hon. Senast var det spionen Bertil Ströberg som avskedades på 1980-talet. Hur ser du på proportionerna?
– Vi gör inte den sortens jämförelser. Vår roll är att säkerställa att varje medlem hanteras på ett rättssäkert sätt.
Hur ser du på Lunds universitets hantering av Linnéa Taylor? Ska en statlig arbetsgivare få göra så här?
– Tyvärr finns det brister i den arbetsrättsliga kompetensen på en del lärosäten. Att inte låta en medarbetare försvara sig mot anklagelser är inte acceptabelt och det var därför universitetet fälldes i AD. Dessutom: att inte låta en forskare lägga fram motargument när forskningen kritiseras är i strid med den vetenskapliga traditionen.
– Det är genom prövning av argumenten i en öppen diskussion som vetenskapen kvalitetssäkras. Allmänna rättsprinciper och god vetenskap fungerar på det sättet lika: en öppen prövning av argumenten är förutsättningen för både vetenskap och rättssäkerhet.
Facket har ju stöttat Linnéa Taylor i AD och på andra sätt. Kunde ni ha gjort mer och i så fall vad? Eller är de fackliga möjligheterna uttömda?
– Att tvingas stämma till AD är i sig ett misslyckande. Arbetsrättsligt har vi gjort det vi kan genom att framgångsrikt driva ärendet i AD. Men det hade naturligtvis varit långt bättre om vi inte tvingats stämma utan tidigare i processen lyckats förklara för universitetet att det de gjorde var fel.
Vad tycker du att Lunds universitet bör göra för Linnéa Taylor?
– Det är antagligen att önska för mycket men nog borde det finnas plats för en offentlig ursäkt. Men ännu viktigare är att man i framtiden behandlar både arbetsrätt och vetenskapliga traditioner med respekt.
Finns det inte någon instans som kan agera mot Lunds universitet?
– I detta nu har, utöver AD, hela tre instanser – Förvaltningsrätten i Malmö, UKÄ och Nämnden för prövning av oredlighet i forskning – kritiserat universitetet för dess handläggning av olika frågor rörande medlemmen och den forskargrupp som hon ingår i. Så indirekt har staten agerat mot olika former av okunskap inom universitetet, säger Git Claesson Pipping.
