Eftersom regeringen vill ha uppgörelsen som grund för att förändra LAS kommer även statligt anställda inom högskolan att beröras av överenskommelsen för privat sektor.
En av frågorna som fick IF Metall och Kommunal att den 4 december ställa sig bakom huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, där även SULF ingår (se faktaruta), var att tidpunkten för inlasning i överenskommelsen sänktes från 18 till 12 månaders visstidsanställning under en femårsperiod – en halvering mot dagens 24 månader.
Detta är också överenskommelsens kanske viktigaste fråga för SULF, säger Jan Gladh, förbundets förhandlingschef för privat sektor.
– Vi har 30 procent visstidsanställningar inom högskolan, så det kan få positiv effekt. Ett av våra mål inom SULF är att minska visstidsanställningarna, att folk ska ha tillsvidareanställningar, och detta kan vara ett led i det.
En annan sida av myntet är dock att inlasningar inom högskolan i vissa fall har använts för att ge tjänster till specifika personer utan en ordentlig utlysning och rekryteringsprocess.
Ser du en risk att detta missbruk av reglerna kommer att öka?
– Det sker ju i dag också, och det finns alltid möjlighet till kryphål, men jag kan inte spekulera i vad arbetsgivaren kan komma att göra för felaktigheter. Regelverket skulle i alla fall bli bättre, säger Jan Gladh.
Sakliga skäl specificeras
Vad gäller de tillsvidareanställda i högskolan menar han att de inte skulle påverkas nämnvärt av de föreslagna i förändringarna i LAS. Vid arbetsbrist skulle arbetsgivaren få undanta tre i stället för två personer i dag, men i högskolan är turordningskretsarna oftast så små att det sällan skulle göra skillnad.
Nytt i överenskommelsen är att LAS ska specificera vad som är sakliga skäl för uppsägning (bristande prestationer, samarbetssvårigheter, misskötsamhet).
Jan Gladh säger att denna förändring utgår ifrån vad som redan är Arbetsdomstolens praxis, men Birgitta Nyström som är juridikprofessor med specialisering på arbetsrätt vid Lunds universitet, framhåller skillnaden som viktig.
– Att kodifiera Arbetsdomstolens ändå ganska spretiga praxis i lagtext, i stället för att som nu låta den döma i varje enkelt fall, tror jag kommer att vara till stor hjälp för arbetsgivare i bedömningen av sakliga skäl, men också hjälpa de anställda att förhålla sig till vad de kan tolerera på en arbetsplats och inte.
Hon fortsätter:
– Det är inte särskilt ofta inom högskolesektorn som saklig grund och personliga skäl leder till tvister, men kanske görs många sådana ärenden upp på lärosätesnivå. Jag tror att det här kommer att få stor betydelse för hela arbetsmarknaden.
Inlasning liten hjälp när pengar tar slut
Birgitta Nyström håller med Jan Gladh om att det ökade undantaget från turordningsreglerna inte skulle påverka högskolan särskilt.
Vad gäller den tidigarelagda rätten till inlasning, påpekar hon att en del anställningar inom högskolan är visstider till sin natur, såsom doktorand- och postdokanställningarna, och de skulle inte beröras. Dessutom, säger hon, har många personer visstidsanställningar för att de ingår i ett särskilt projekt.
– Då är frågan hur mycket nytta man har av att snabbare få tillsvidareanställning när projektpengarna ändå tar slut. Det är nämligen ofta en saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist, och eftersom vi inom högskolan är så specialiserade är det antagligen inte lätt att bli omplacerad. Så jag tror inte tolvmånadersgränsen för visstidsanställning kommer att få jättestor betydelse inom högskolan.
A-kassan ska göras om
Svenskt Näringsliv vill göra det billigare att säga upp anställda, och enligt överenskommelsen ska en uppsägning som leder till tvist gälla med omedelbar verkan. Arbetsgivaren behöver då inte betala ut lön medan tvisten pågår, men a-kassereglerna ska därför ändras så den uppsagda kan få a-kassa, och om arbetsgivaren förlorar tvisten leder det till skadestånd.
– Arbetsgivaren kan fortfarande inte göra hur som helst utan måste ha underlag för uppsägningen, säger Jan Gladh.
Enligt överenskommelsen ska arbetslöshetsförsäkringen förändras i grunden, från att vara statlig till att vara kollektivavtalad. Birgitta Nyström menar att det nya alternativet är för löst tecknat för att det ska gå att jämföra ordentligt med det rådande systemet.
– Men ju mer parterna kan reglera sinsemellan desto mer stärker det parterna och den svenska modellen, säger hon.
En annan viktig fråga i uppgörelsen med Svenskt Näringsliv rör omställningsvillkor, men på den statliga sidan finns redan ett omställningsavtal, som enligt Jan Gladh är väldigt bra – även om bra ”kan bli bättre”. I den statliga avtalsrörelsen som nyligen avslutades kom man överens om att se över kollektivavtalet, och däribland omställningsavtalet, i syfte att hitta en balans mellan parterna ifall ändringar i LAS genomförs.
Stöd för överenskommelsen
SULF står bakom PTK:s överenskommelse med Svenskt Näringsliv, men har spelat en försvinnande liten roll i förhandlingarna inom PTK. PTK representerar 90 000 fackligt anslutna medlemmar inom den privata tjänstesektorn, vara bara har 477 tillhör SULF, och av dem har bara ett 30-tal en arbetsgivare ansluten till Svenskt Näringsliv.
Att så få medlemmar direkt berörs av parternas överenskommelse gör att SULF har möjlighet att, när det senare kan bli skarpt läge, säga nej till huvudavtalet utan att det nämnbart påverkar SULF:s förhandlingsmöjligheter på det privata området. Men hittills har inte Jan Gladh nåtts av någon stor kritik mot att SULF, liksom Saco, ställt sig bakom överenskommelsen.
Även Birgitta Nyström är positiv till uppgörelsen.
– Det är jättebra att parterna har kommit fram till ett huvudavtal, detta är ju en fråga som har diskuterats hur länge som helst.
