Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Coronastudie på campus
i Umeå friad i etiktillsyn

Coronatesterna på 9 907 anställda och studenter vid Umeå universitet var inte forskning och behövde därmed inte etiktillstånd. Det har Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP, beslutat och avskriver därmed tillsynsärendet.

26 november, 2020
Kajsa Skarsgård
Vid terminsstart kunde studenter och anställda vid Umeå universitet göra coronatester på campus. Fotograf: Mattias Pettersson

Som Universitetsläraren berättade den 1 oktober , inledde ÖNEP en tillsyn för att reda ut om prevalensstudien som utfördes vid terminsstart var att klassa som forskning och därmed borde ha haft etiktillstånd.
Efter yttranden från parterna och ingående diskussioner i nämnden, där en majoritet av ledamöterna är professorer, beslutade den att det kunde ifrågasättas huruvida studien var forskning. Ärendet avskrevs därför i stället för att anmälas till åtal för brott mot etikprövningslagen.

Anders F Johansson

– Jag har känt mig trygg i att det skulle avskrivas, men det kändes ändå skönt att få beskedet, säger Anders F Johansson som var projektledare för studien i sin roll som hygienöverläkare vid Region Västerbotten, men som också är lektor vid Umeå universitet.

Hade studien anmälts till åtal tror han att det ändå hade kunnat leda till en nyttig debatt, eftersom han inte tror att det var lagstiftarnas avsikt att det ska krävas etiktillstånd för Folkhälsomyndighetens prevalensstudier under en pandemi.
– Min lärdom är väl att det funkar ganska bra med sådana här processer i det svenska samhället, även om det ibland kan ta lite tid kommer man fram till rimliga bedömningar. Det ingår nog i jobbet att bli utsatt för tillsyn om man är läkare och ansvarar för hanteringen av en pandemi, säger Anders F Johansson.

Ingen tydlig forskningsavsikt
Det som berörda myndigheter förde fram i yrkandena var att studien i stället för forskning var kunskapsinhämtning, med syfte att analysera spridningen av covid-19 och utvärdera smittskyddsåtgärder i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Jörgen Svidén

– Det är väldigt svårt att avgränsa vad som är forskning, men nämnden måste vara säker på att det är forskning för att anmäla till åtal. Givet alla omständigheter kom nämnden fram till att det kan ifrågasättas om studien hade forskningsavsikt, vilket är ett av kriterierna, förklarar ÖNEP:s kanslichef Jörgen Svidén.

Publiceringsavsikt är ett annat kriterium för forskning som nämnden inte ansåg vara säkerställt. Visserligen publicerades resultaten på bland annat Folkhälsomyndighetens hemsida, men huvudavsikten med studien bedömdes inte vara att publicera slutsatserna utan att aktörerna, för de egna verksamheternas skull, skulle få reda på förekomsten av smitta.
Studiens uppdrag kom från Folkhälsomyndigheten, men utfördes av Region Västerbotten på Umeå universitet och med hjälp av Försvarsmakten – en aktörssamverkan som gjorde de juridiska bedömningarna av ärendet extra svåra. Ska det inte klassas som forskning ska det nämligen falla under kategorin myndighetsinternt arbete, något som normalt sker inom en myndighet och inte i samverkan.

”Inte ny praxis”
Det var mer tydligt att prevalensstudien uppfyllde de tre övriga kriterierna för att en studie enligt praxis ska klassas som forskning snarare än myndighetsinternt arbete: att den innehöll en vetenskaplig frågeställning, utfördes med vetenskapliga metoder och leddes av en person med adekvat kompetens. Men mot bakgrund av tveksamheterna kring forsknings- och publiceringsavsikten ska nämnden, som sagt, hellre fria än fälla.

Jörgen Svidén understryker att bedömningarna kring de fem kriterierna för forskning görs från fall till fall, och menar att Umeåfallet inte ligger till grund för någon ny prejudicerande praxis.
– Frågan om vad som ska kallas publiceringsavsikt är intressant för oss på ÖNEP att undersöka vidare. Gäller det publicering i en vetenskaplig tidskrift? Absolut, men vi har inte satt ner foten vad gäller publicering på en hemsida. I stället för publiceringsavsikt borde vi i kanske kalla det avsikt att sprida resultaten, säger Jörgen Svidén.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023