Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Synen på prestationsmått varierar inom akademin

När akademiker anpassar sig till prestations­mått påverkas forskningen och utbildningen på gott och ont. I september disputerade Johan Söderlind på detta tema.

13 november, 2020
Lisa Beste
Johan Söderlind
Johan Söderlind

Prestationsmätningar inom akademin kan orsaka oförutsägbara konsekvenser och det är ofta svårt att få de önskade effekterna. Den slutsatsen drar Johan Söderlind från sina resultat i avhandlingen A metric culture in academia: The influence of performance measurement on the academic culture of Swedish universities.
Han har intervjuat prefekter och andra ledare inom akademin, och samlat in enkätsvar från forskare vid universitet i Norden, om hur de upplever och använder prestationsmått.

Han märkte att kunskapen om prestationsmätningar i akademin är ganska låg, och att olika aktörer i akademin använder måtten på väldigt olika sätt.
– Vissa använder dem för att skapa incitament och fördela resurser medan andra verkar strunta i dem, säger han.

Själv anser Johan Söderlind att prestationsmått hellre bör användas för att utveckla den akademiska verksamheten än som incitament för att styra den.

”Humanister mer kritiska”
Många inom akademin upplever att prestationsmått bara har en svag påverkan på organisationen och arbetet, och attityden till måtten varierar.
– Humanister är generellt mer kritiska medan akademiker inom tillämpade vetenskaper, som ingenjörsvetenskap, medicin och hälsa, har en mer positiv attityd till prestationsmått. Samhällsvetare och naturvetare befinner sig där­emellan, säger Johan Söderlind.

Prestationsmätningar leder till betoning på produktivitet, konkurrens och ansvarsskyldighet. Produktivitet definieras utifrån vad som går att mäta och Johan Söderlind ser en risk för att värdefulla målsättningar och medel som inte går att mäta går förlorade i en akademisk kultur som likriktas i enlighet med förutbestämda format.

Ansvarsskyldighet är oumbärligt, men ett alltför stort fokus på ansvar kan leda till att man inte vågar ta ens små risker.
– Forskning handlar om att utforska det okända och det är viktigt att man också får misslyckas i en så oförutsägbar bransch.

När det gäller mätbara resultat ser Johan Söderlind att prestations­måtten fyller en funktion.
– De kan sägas bidra till att äran för de resultat som uppnås fördelas på ett tydligt och kanske mer rättvist sätt, avslutar han.

Lisa Beste
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023