Hon praktiskt taget föddes rakt in i GIH:s korridorer. Två veckor efter födseln testade forskare vid högskolan hennes gångreflexer på ett löpband som hon senare skulle komma att använda för tester i sina doktorandstudier. Det var en cirkel som slöts, konstaterar hon, och det är inte den enda som på senare år slutits för Elin Ekblom Bak, i dag lektor i idrottsvetenskap med inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Det är lätt att fundera över betydelsen av arv och miljö när den tidigare elitfotbollsspelaren berättar om sin uppväxt med två äldre bröder i Älta utanför Stockholm. Mamma Ulla Ekblom har varit friidrottare på elitnivå och pappa Björn Ekblom har ett förflutet som framgångsrik orienterare, men har nog främst gjort avtryck som professor i idrottsfysiologi och är alltjämt aktiv som emeritus vid GIH.
Familjen Ekblom pratade forskning och fysiologi hemma vid matbordet och barnen följde ofta med pappa till jobbet och träffade hans kollegor, något som satte sina spår.
– När jag gick i femman gjorde jag ett skolarbete om fysisk aktivitet och hälsa. Då gjorde jag en egen studie och delade ut enkäter, som folk fick svara på – och det var ju redan på mellanstadiet, säger Elin Ekblom Bak.
Hon är inte den enda i syskonskaran som började arbeta på GIH, här finns även storebror Örjan Ekblom.
– Ibland faller äpplet långt ifrån trädet, ibland nära, konstaterar Elin Ekblom Bak, som ser det som en ynnest att få arbeta tillsammans med sina nära släktingar.
– Det är kul att få jobba med pappa som är den som drog hit oss en gång i tiden, säger hon, men tillägger att hon tidigt i karriären jobbade extra hårt för att bevisa att hon kunde stå på egna ben och inte bara är någons dotter.
Elin Ekblom Bak vrider lite på de färgglada plastarmband hon bär på högra handleden, en present från hennes egen yngsta dotter som är fyra år.
Har spelat i Allsvenskan
Innan den akademiska banan började på allvar hade Elin Ekblom Bak en framgångsrik fotbollskarriär. Även fotbollsintresset fanns i tidig ålder och hon började spela i Älta IF när hon själv var fyra år.
– Jag levde med fotbollen och kunde inte gå någonstans utan att ha en fotboll med mig, det har alltid varit en riktig passion. Min man säger att han fortfarande aldrig ser mig lyckligare än när jag kommer ut på en fotbollsplan. Då släpper jag allt annat.
Hon tror själv att hon är ensam om att ha spelat allsvenskt för fyra Stockholmsklubbar: Hammarby, Djurgården, AIK och Tyresö. För Elin Ekblom Bak handlade klubbytena om att få den största fotbollsutmaningen och utvecklas som spelare. Hon beskriver sig själv som en träningsprodukt och inte som någon av de största talangerna i unga år.
Vid 22 års ålder debuterade hon i A-landslaget utan att ha representerat Sverige som ungdom eller junior. Att inte behöva elitsatsa tidigt är något hon försöker inpränta i medvetandet hos de elvaåriga tjejer hon nu är tränare åt.
– Nu tränar jag en av mina döttrar på samma plan där jag började spela som fyraåring. Det har varit en lång resa men nu är jag tillbaka på samma plats.
Ännu en cirkel är sluten.
Parallellt med fotbollskarriären studerade Elin Ekblom Bak vid GIH och 2008 började hon doktorera vid Karolinska institutet. Efter ett års föräldraledighet fortsatte hon doktorandstudierna och bytte samtidigt klubb till hårdsatsande Tyresö.
– Det var en härlig mix i livet, men det gick att få ihop. Min man och jag har alltid varit ett team som har delat på ansvaret och därför funkade det att göra allt på samma gång.
Hon disputerade 2013 och en del i avhandlingen var ett konditionstest för träningscykel.
– En av Sveriges främsta fysiologer, Per-Olof Åstrand, konstruerade Åstrandtestet som fortfarande används men har visat sig ha vissa svagheter. Jag vidareutvecklade testet och döpte det efter mig själv, lite o-ödmjukt, till Ekblom Bak-testet. Jag tyckte att alla gamla gubbar hade test uppkallade efter sig så då kunde väl jag också få ha det.
Testet har gjort avtryck och satt stor prägel på hennes fortsatta forskarliv.
– Jag utvecklar det fortfarande och använder det i olika studier och hälsotestsammanhang. Det har verkligen hängt med, säger hon.
Folkhälsan är det som intresserar Elin Ekblom Bak mest inom forskningen. Hon har nyligen fått tillgång till en omfattande databas med mer än 600 000 svenskars hälsoprofilbedömningar från 1980-talet och framåt, som det tidigare inte gjorts någon forskning på. Datan gör det möjligt att studera kondition och hälsa hos den arbetsföra befolkningen och Elin Ekblom Bak menar att det finns skäl att vara bekymrad över utvecklingen.
– Vi ser att konditionen har sjunkit ansenligt bland svenskar de senaste 20 åren. Trender i övervikt, fetma och psykisk ohälsa går tyvärr åt det negativa hållet.
Elin Ekblom Bak propagerar för möjligheten att vara fysiskt aktiv i sitt vardagliga liv, det som i dagligt tal brukar kallas vardagsmotion. Även om träning med hög intensitet är bättre för konditionen menar hon att man måste vara realistisk.
– Det är inte möjligt att alla kommer ut och tränar en timme om dagen även om vi skulle önska det. Samhället är inte konstruerat på det sättet, människan är fast i ett ganska tajt ekorrhjul.
Hon pekar ut genom fönstret på en lång trappa.
– Att ta den där trappan varje dag upp och ner några gånger skulle göra susen för många. Vi ska försöka hitta stunder i vår vardag där vi både kan röra oss lågintensivt, få upp pulsen och belasta musklerna utan att det tar tid från vårt ekorrhjul.
Vill nå ut brett med sin forskning
Elin Ekblom Bak är mån om att nå ut till allmänheten med den kunskap som forskningen genererar. Hon har skrivit böcker om faran med stillasittande och har utvecklat en app för sitt konditionstest så att privatpersoner ska kunna använda det utan att behöva läsa sig till ett resultat i krångliga tabeller.
– Jag förvånas när jag hör duktiga forskare som uttrycker saker väldigt komplicerat, då tappar man många. Jag försöker vända på det och kommunicera lättbegripligt och inspirerande. Mycket vetenskap fastnar i tradiga forskarluntor och kommer inte folk till gagn.
Hon menar att det blivit viktigare för forskare att nå ut med sitt budskap.
– I dag är det folk som absolut inte kan något om vetenskap som låter mest. Vi har influensers och tyckare och jag vet inte allt vad de heter som sänder de mest knasiga budskap och då måste vi ut där, vi som är lite tradiga och tråkiga forskare, och berätta vad som faktiskt är någonstans närmare sanningen – även om vi inte heller har den exakta sanningen.
Som en del i sin tjänst driver Elin Ekblom Bak en så kallad friskvårdslotsmottagning på GIH, dit personer kommer som har fått fysisk aktivitet på recept. Idén föddes när hon kom i kontakt med en allmänläkare som inte visste vart han skulle skicka patienterna och Elin Ekblom Bak insåg att GIH kunde ta emot dem.
– Kan man gå och klippa sig på frisörskola och bli knäckt i ryggen på Naprapathögskolan så ska man väl kunna komma hit och få hjälp med fysisk aktivitet och levnadsvanor – det är ju det vi och våra hälsopedagogstudenter är experter på.
Men egentligen tycker hon inte att en högskola ska behöva hjälpa människor till en sundare livsstil.
– I min värld är det barockt att vi inte har en liknande profession på varenda primärvårdsenhet. I dag har vi en betungande del livsstilsrelaterad ohälsa, vilket vi skulle behöva jobba mer preventivt med. Den belastade sjukvården har ju ingen möjlighet att hinna, men jag ska fortsätta skrika tills det blir en förändring.
Trots allt ser hon redan nu en förändring i samhällets attityd till hennes ämne.
– För 20 år sedan fick man sitta i ett hörn och skämmas om man ville prata fysisk aktivitet och folkhälsa, men i dag är det ett otroligt driv. Vi har jobbat hårt för att komma dit och det är en tacksam period att få spinna vidare på betydelsen av levnadsvanor. Även om det inte är någon nyhet så är det uppe på tapeten och vi kan förhoppningsvis till och med påverka politikerna.
Hon saknar en nationell strategi för hur samhället ska jobba med fysisk aktivitet och förbättrade matvanor. På önskelistan finns satsningar på grönområden för motion, utveckling av skolgårdar som inbjuder till lek och att få bort godis i barnens synfält vid affärernas kassor.
– Vi får ses om tio år och se om någonting har hänt, säger hon.
Kanske har Elin Ekblom Bak då slutit ännu en cirkel och bidragit till ytterligare förändring.