Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hög risk för utmattning bland universitetslärare

Risken för utmattningssyndrom är högre för universitetslärare jämfört med många andra yrkesgrupper. Ny forskning visar att det är väldigt svårt att bryta tillståndet.

20 oktober, 2020
Torbjörn Tenfält

Sju år efter att de sökt vård för utmattning uppfyller en tredjedel fortfarande kriterier för klinisk utmattning. Det slår en grupp forskare fast sedan de under tio år följt drygt 200 yrkesverksamma patienter som tidigare fått behandling för utmattningssyndrom.

Ingibjoerg Jonsdottir

– Oväntat många är kvar i utmattningstillstånd. Därför är det angeläget att gå vidare och ta reda på vad det beror på, säger Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid Institutet för stressmedicin, ISM, ett kunskapscentrum knutet till Västra Götalandsregionen.

Forskarna ska nu titta närmare på om vården har missat något i bedömningen av patienterna. Annat kan behöva åtgärdas, som inte bara förklaras med utmattning.
– Vi behöver också få en bättre bild av om patienterna varit kvar i utmattningssyndrom under hela sjuårsperioden, eller om några blivit friska en period men sedan fått återfall.

Patienterna hör hemma i flera olika yrkesgrupper, både i offentlig och privat sektor, men forskarna gör ingen redovisning yrke för yrke. Gemensamt för samtliga är att de är högutbildade och kommer från socioekonomiskt stabila förhållanden. De har behandlats på Institutet för stressmedicins tidigare mottagning i Göteborg.

I den självuppskattning patienterna fått göra uppger nästan hälften att de känner kvarvarande trötthet sju år efter att de sökt vård för utmattning. Merparten, eller runt 70 procent, uppger att de blivit känsligare för stress. Mönstret skiljer sig inte mellan kvinnor och män.
– Kvinnor söker sig till vården för stressrelaterade problem i högre utsträckning än män, bland annat på grund av att kvinnors och mäns villkor på arbetsplatserna ofta är olika. Men när man väl hamnar i den här situationen är det ingen skillnad mellan könen i hur man klarar att ta sig ur utmattningstillståndet, säger Ingibjörg Jonsdottir.

Universitetslärare löper hög risk
Försäkringskassan konstaterar i en färsk rapport att utmattningssyndrom och andra former av stressrelaterad psykisk ohälsa står för en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos.
Universitetslärare har en låg sjukfrånvaro jämfört med andra yrkeskategorier, men när det handlar om utmattningssyndrom är risken att drabbas 21 procent högre än genomsnittet på svensk arbetsmarknad.

Ulrik Lidwall

– Ligger man högt i den stapeln ska man vara vaksam. Utmattningssyndrom är ett besvärligt tillstånd som kan pågå länge, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Litet utrymme att vara sjuk
Mari Willart, ombudsman och arbetsmiljöexpert på SULF, framhåller att statistiken över sjukskrivningar inte visar hela bilden. De goda möjligheter att jobba hemifrån som många av förbundets medlemmar har leder till att få är korttidssjukskrivna. Blir någon sjuk finns ingen vikarie att sätta in. I stället utför man sina arbetsuppgifter trots att man är sjuk.

Mari Willart

– Har man inte realistiska förutsättningar att klara arbetsuppgifterna blir det än mindre utrymme att vara sjuk. Jobbar man lång tid under press utan återhämtning är risken stor att man till slut går över gränsen och blir långtidssjukskriven, säger Mari Willart.

Brister i arbetsmiljöarbetet
För att upptäcka och motverka risken för utmattningssyndrom och andra former av psykisk ohälsa krävs att arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete fungerar. Här ser SULF stora brister, inte minst att cheferna ofta har ansvar för fler medarbetare än det är möjligt att föra en dialog med.
– Min uppfattning är tyvärr att det systematiska arbetsmiljöarbetet i de flesta fall står ganska still. Lärosätena är fokuserade på utbildning och att studenterna ska vara nöjda, säger Mari Willart.

Torbjörn Tenfält

Energilös och glömsk
efter långvarig stress

 

Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos och uppkommer efter långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Tydliga symtom är energilöshet, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter.

 

Utbrändhet betecknar en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet, men är ingen medicinsk diagnos.Källa ISM

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023