Röster från labbgolvet medverkar i expertgrupp

Ett halvår har gått sedan Folkhälsomyndig­heten utsåg en rådgivande referens­grupp för covid-19. Universitetsläraren har pratat med två av dess medlemmar om arbetet.
”Det är vi labb runt om i landet som står för diagnostiken och det är den rösten de ville ha.” Det säger Tomas Bergström som är en av sex experter i Folkhälsomyndighetens referensgrupp för covid-19.

Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetsjukhuset, är två av de sex experter som Folkhälsomyndigheten utsåg till sin rådgivande referensgrupp för covid-19 den 17 april.

Tomas Bergström

De beskriver gruppen som informell och operativ, där framför allt lägesbilder och frågor kring diagnostik har diskuterats på videomöten en till två gånger i månaden, med uppehåll i juli.
– Folkhälsomyndigheten har själv inte mer än en blygsam diagnostisk verksamhet. Det är vi labb runt om i landet som står för diagnostiken och det är den rösten de ville ha, säger Tomas Bergström.

Ibland har det handlat om att peka på möjligheter, som när det drogs ner på testningen efter larm om brist på reagens för diagnostik i Stockholm, men labb i andra delar av landet fortfarande hade kapacitet. Andra gånger, menar Tomas Bergström, har gruppen fun­gerat mer bromsande när politikerna ropat på masstestning men labben kunnat varna för konsekvenser i form av bristande kvalitet och undanträngningseffekter om det skalas upp för snabbt eller för mycket.

Anders Sönnerborg

”Tonläget har trissats upp”
Anders Sönnerborg säger att det för honom också har varit värdefullt att få en djupare insyn i hur Folkhälso­myndigheten resonerar.
– En insikt är den långsiktighet som alltid karakteriserar deras beslut.

Att det uppstått en inomvetenskaplig diskussion om underlaget för den svenska strategin är normalt, men tonläget har trissats upp för att den främst har förts i media, menar Anders Sönnerborg.
Om Folkhälsomyndigheten hade anordnat en hearing med möjlighet för fler forskare att diskutera forskningsläget direkt med dess företrädare, tror han att förståelsen för dess resonemang och värdering av data skulle ha kunnat öka.

Vill se långsiktig expertgrupp
Tomas Bergström skulle framöver vilja se en expertgrupp liknande den nuvarande, men som jobbar mer långsiktigt. Anders Sönnerborg håller med.
– Det vore värdefullt om man baserat på corona kan skapa samarbetsstrukturer så att det vid nästa kris bara är att trycka på startknappen.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Samverkan
Lärosäten: Göteborgs universitet, Karolinska institutet