Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nytt index kan stärka den akademiska friheten

Academic Freedom Index lanserades i våras för att ge bättre verktyg för att bevaka akademisk frihet globalt. Sverige placerar sig bra men utvecklingen i Kina oroar.

15 oktober, 2020
Kajsa Skarsgård
Peter Svensson
Anna Luhrmann

– Jag tror inte att det finns något index över akademisk frihet som har global täckning och går så långt tillbaka som till år 1900, det är det här indexets största bidrag och anledningen till att vi lanserade det, säger Anna Lührmann, biträdande chef vid demokrati­forsknings­institutet V-Dem, med huvudsäte på Göteborgs universitet.

Med ”vi” syftar hon på V-Dem, nätverket Scholars at Risk, tanke­smedjan Global Public Policy Institute i Berlin och Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürn­berg, som till­sam­mans skapat indexet.
Det utgår från åtta variabler om akademisk frihet, varav sex bedöms av V-Dems resurspool av landexperter. För att göra de bedömningarna efterlyser V-Dem nu fler experter.

Sverige i A-gruppen
Över tio personer har bidragit till att bedöma Sverige, men för 35 länder saknades tillräckligt många experter för att kunna inkludera länderna i den första lanseringen. Bland annat saknas USA, Australien, Irak och Kenya, men till nästa års uppdatering hoppas V-Dem ha breddat sin expertpool.
Länderna delas in i grupperna A–E, där de i A-gruppen, däribland Sverige, har störst akademisk frihet. Uruguay och Portugal ligger i topp, och även Estland och Österrike ligger före Sverige.

I E-gruppen återfinns bland annat Turkiet, Iran och Kina.
– Enligt vår data har Kina sjunkit 28 procent i indexet sedan 2009 och det är oroande, säger Anna Lührmann.

Vill se mer forskning på akademisk frihet
Hon hoppas att forskare kommer att använda datan, som finns fritt tillgänglig på V-Dems hemsida, för att forska mer på akademisk frihet.
– Den akademiska friheten är en av de första rättigheterna som inskränks eller attackeras när demokratin är på nedgång. Vi ser detta i Ungern, Polen och USA nu.

I Tyskland har indexet börjat användas för att se över strategier för akademiska utbyten, och det hoppas hon att också svenska lärosäten gör.
– Det krävs att försiktighetsåtgärder vidtas så att samarbeten utökar den akademiska friheten och inte inskränker den, säger Anna Lührmann.

Aktörerna bakom indexet hoppas också att det ska integreras i universitetsrankningar, så att akademisk frihet ger utslag i placeringarna.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023