Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rekonstruktion av kyrka väcker glömd kunskap till liv

Med hantverksvetenskapliga metoder rekonstruerar forskare och hantverkare medeltida tekniker. Som bonus får kyrkplatsen i Södra Råda åter en timmerkyrka – en tolkning av den som byggdes på 1310-talet.

25 september, 2020
Per-Olof Eliasson
Camilla Melin
Den nya versionen av Södra Råda gamla kyrka från tidigt 1300 -tal har samma mått som den gamla, totalt 17 meter lång. Yttertaket är högt och brant, under ska ett treklöverformat valv få plats.

En smal slingrande asfaltsväg mellan röda stugor leder fram till Södra Råda gamla kyrkplats. Vi är nära Gullspång på Vänerns östra sida, i Värmland, men samtidigt i Västra Götalands län.
Själva kyrkbygget är överraskande mäktigt. Takstolarna är resta och de sista takbrädorna är på väg att sättas på plats. Samtidigt spikar andra timmermän på takspån på de delar av taket som redan är lagda.

Kalle Mellin

Efter lite letande hittar jag Kalle Melin, byggledare, timmerman och doktorand vid Göteborgs universitet. Hans avhandlingsämne är sakral timmermanskonst, det vill säga timmerstrukturer på kyrkliga byggnader.
– Vi är många hantverkare här som arbetar undersökande. Om någon säger att vi gör så här i stället så lyssnar jag. Vi är cirka sju–åtta hantverkare på bygget nu, men antalet växlar. Genom åren har det varit ett 50-tal olika hantverkare, säger Kalle Melin.

Han berättar att bakgrunden till att det över huvud taget finns ett gäng forskare och hantverkare här har sina rötter i att det byggdes en kyrka på platsen runt år 1310. Inuti smyckades kyrkan med målningar som så småningom gjorde den berömd långt utanför Sveriges gränser.
– Kanske var den en vallfartskyrka eller en offerkyrka som gjorde att de hade så påkostade målningar, säger Kalle Melin.

Århundrandena gick och på 1800-talet upplevde församlingen kyrkan för trång och byggde en ny.
Den gamla kyrkan skulle rivas, men den räddades och blev Sveriges första museikyrka. Men en natt i november 2001 förstördes kyrkan i en mordbrand. Riksantikvarieämbetet beslöt snart att kyrkan skulle byggas upp igen.
Det skulle inte bli några problem, trodde man. Den här kyrkan var ju mycket väldokumenterad. Men det skulle visa sig att det inte stämde. Målningarna i koret och långhuset fanns det mycket fotografier på. Men timmerkyrkans konstruktion var sämre dokumenterad. Exempelvis fanns inte ett enda foto taget på den unika takkonstruktionen och den enda dokumentationen var inkompletta ritningar från tidigt 1900-tal.

Här vidtog ett långvarigt forskningsarbete.
– Det här projektet är grunden för väldigt mycket kunskap om medeltida byggnadsteknik. Bland annat har vi besökt hundratals kyrkvindar för att undersöka medeltida takkonstruktioner, säger Kalle Melin.

”Vi måste glömma vår tidigare kunskap”
Dagens timmermän som jobbar med traditionell teknik har lärt sig hur man gjorde på 1800-talet. Men hantverket på medeltiden var ett helt annat.
Så hantverkarna måste tänka om.
– Efterhand har vi justerat vårt tänkande. Vi måste glömma vår tidigare kunskap och lita på källmaterialet. Sätta oss in i hur de tänkte på medeltiden, vad som var logiskt för dem. Vi tänker mera medeltid nu.

Kunskapen är mycket användbar vid skötsel av historiska byggnader.
– Det är viktigt att förstå hantverksmetoderna. Då får man bättre möjlighet att tyda historiska byggnader och kunna bevara dem för framtiden.

Annars är risken att gamla konstruktioner rivs bort eller förstörs eftersom man saknar kunskap om dem.
– Det som inte är känt existerar i princip inte och kan inte heller skyddas, säger Kalle Melin.

Med medeltida metoder och med verktyg ny­tillverkade efter arkeologiska fynd åter­skapar hantverkarna Södra Råda gamla kyrka. Samtidigt åter­upptäcker de medeltida timmermans­konst.

Det allra mesta av jobbet på kyrkan i Södra Råda är gjort med traditionella metoder, från att hugga träden i skogen till att spika bräderna med handsmidd spik, rekonstruerade utifrån originalspik som förankrade takbrädor och takspån på 1300-talet. Så är bräderna framställda genom att klyva stockarna på längden och forma dem med så kallad sprätthuggning.
Även verktygen har återskapats, man använder yxor som smeder har nytillverkat efter arkeologiska fynd. Hanteringen av de tunga byggnads­delarna har skett med enkla maskiner som block och talja, lutande plan och hävstänger.

Gunnar Almevik

I en coronasäker intervju per telefon lite senare berättar forskningsledaren Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, att rekonstruktionen startade 2006.
– 2010 engagerades Göteborgs universitet av Riksantikvarieämbetet för att de önskade en systematisk dokumentation av arbetet och vetenskaplig publicering kring projektet. En del i det var att skapa förutsättningarna för en doktorand.

Redan från början var målet att rekonstruktionen skulle vara ett medel för lärande.
Frågan är hur den handfasta kunskapen hantverkarna skaffar sig vid rekonstruktionen blir akademisk kunskap.
– Historisk forskning handlar ju om människor, männi­skans kultur, gärningar, tankar och sociala samverkan. Ska vi då i historisk forskning tänka bort allt som är handfast så blir det en ganska torftig historia. Och jag skulle säga missvisande. Människor i alla tider har gjort saker, tillverkat, omvandlat råvaror till kulturföremål, säger Gunnar Almevik.

Han tycker att kunskap om de processerna är mycket intressanta.
– Vi kan mycket om objekten, resultaten av ett görande, men vi kan ganska lite om processerna, om hur saker och ting blir till. Det har ju till stor del upptagit människors tankar och tid.

Han menar att även om något är handfast och praktiskt är det inte oteoretiskt.
– Vilken skicklighet krävdes det för att göra det här, vilken tid tog det? Hur stora mängder av råmaterial gick åt? Vilka verktyg använde de? Görandet genererar en slags inre logik som man inte kommer åt utan ett återskapande. Det visar sig ofta att de till synes obetydliga detaljerna har funktion och betydelse utöver det praktiska.

Prövar hypoteser i full skala
Kalle Melins avhandling är en sammanläggnings­avhandling, planerad att bli klar 2022, men dokumentationen i övrigt sker till stor del via film.
– Vi har en Youtubekanal som heter Hantverks­laboratoriet. Där ligger också andra filmer än de från Södra Råda. Vi har till exempel 250 000 unika besökare på en film på 45 minuter om att hugga en stock enligt en medeltida teknik, säger Gunnar Almevik.

Tillsammans med Kalle Melin och flera hantverkare avgör han hur rekonstruktionen i Södra Råda ska gå till.
– När det gäller dokumentation och forskning har vi en grupp med de ansvariga för områden som timringen, taklagskonstruktionen och spåntaket. Vi har haft regelbundna möten och genomför tillsammans undersökningar. Vi har studerat andra timmerkyrkor, verktyg från medeltiden, gjort försök, byggt modeller och haft seminarier där vi bjudit in olika gäster, som kyrkohistoriker, för att diskutera olika lösningar.

Han berättar att den huvudsakliga forskningsmetoden är själva rekonstruktionen där man i full skala prövar sina forskningshypoteser.
– Vi gör ju också traditionella forskningsstudier på källmaterial. Vi studerar skriftliga dokument, musei­samlingar, verktyg och andra byggnader för att formulera hypoteser som vi prövar i skala 1:1 på rekonstruktionen i Södra Råda.

Hantverkarna involverade i forskningen 
Gunnar Almevik påpekar att arbetssättet i Södra Råda är i traditionen av experimentell arkeologi.
– Men här är hantverkarna inte bara inkallade för att utföra någon annans idéer. De är också involverade i forskningen, i att formulera hypoteserna och tolka resultaten. De gör en egen hantverksvetenskaplig forskning.

Kalle Melin är den som jobbar mest med akademisk forskning.
– De andra hantverkarna har varit med i vissa publikationer, de har också publicerat sig populärvetenskapligt riktat till sina hantverkarkollegor, säger Gunnar Almevik.

Åter till Södra Råda visar Kalle Melin kyrkan invändigt, där är inlagt ett tillfälligt våningsplan en trappa upp. När bygget är klart ska det bli en helt annan rymd i kyrkan när det tillfälliga våningsplanet är borttaget och ett treklöverformat valv återskapats tillsammans med golvet i kyrkan. Den fasen i bygget ska vara klar nästa år.
– Men vi vill återskapa målningarna också och försöker få till ett europeiskt projekt om medeltida kyrkomålningar. Inte genom att göra kopior av de gamla målningarna utan genom att återta kunskap, på samma sätt som vi gör här nu.

Vi vill vara med och föra vidare hur vi söker kunskap där källmaterialet får styra och inte de egna kunskaperna vi har med oss sedan tidigare, säger Kalle Melin.
– Vi har haft fel så himla många gånger. Det är kul att ha fel, då får man lära sig något nytt, lägger han till.

Vad gör du här?

Amanda Nilsson

Amanda Nilsson, hantverkare på kyrkobygget i Södra Råda.
– Jag jobbar här som timmer­man för tredje säsongen. Den första säsongen var jag lärling, och de tyckte väl om mig så jag fick fortsätta.

Hur blev du timmerman?
– Jag var genom Yrkeshögskolan lärling till en timmerman i Stockholm i två och ett halvt år.

Vad gör du som timmerman?
– Jag renoverar gamla konstruktioner, byg­ger upp nya i gammal stil och ägnar mig åt byggnads­vård generellt.

Hur är det att jobba här?
– Det är en förmån att få jobba med så skickliga hantverkare och forskare. Vi lär av varandra och av experimenterandet.

Hur ser du på framtiden som timmer­man?
– Jag har rekonstruerat ytterdörren och till­verkat en ny och skrivit en rapport om det arbetet. Längre fram vill jag säkert studera mera teoretiskt. Jag har en längtan att kunna kombinera hantverket och forskningen. Vårt sätt här att bedriva forskning är inte att läsa om det och teoretiskt tänka ut hur saker ligger till utan vi måste testa det i praktiken och därigenom få aha-upplevelsen att det funkar.

Per-Olof Eliasson
Camilla Melin

14 års arbete

 

Fullständigt namn på verksamheten: Stiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats.

 

Antal anställda: Varierande, hantverkarna är inhyrda.

 

Högsta chefen: Ordförande i stiftelsen är kommunalrådet i Gullspångs kommun, Carina Gullberg.

 

Huvudsäte: Gullspångs kommun.

 

 Budget: Sju miljoner kronor på tre år.

 

Verksamheten startade: 2006.

 

Målsättning: Södra Råda Gamla kyrka är ett projekt, och i det projektet bedrivs också rekonstruktionsforskning. Den färdiga kyrkan är en biprodukt av projektet i sin helhet som syftar till att ta reda på hur gamla kyrkan varit byggd och uppföra den med ursprungliga metoder.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023