Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Grannbarnen viktiga för val av högskolestudier

Inte bara familjens sociala klass utan också grannbarnens klasstillhörighet spelar roll för högskolestudier. Det visar en studie från Lunds universitet.

25 september, 2020
Per-Olof Eliasson
En studie från Lunds universitet visar ett starkt samband mellan vilka som har bott i samma grannskap och vilka barn som senare har tagit universitetsexamen.

Studien visar ett starkt samband mellan vilka som bodde i grannskapet och universitetsexamen för alla barn, oavsett vilken social klass de själva tillhör.

Finn Hedefalk

– Det finns mycket forskning på grannskapets betydelse i stora segregerade amerikanska städer, men inte mycket från mindre och mer homogena städer. Vi har därför skapat detaljerade data på adressnivå där vi kan se vilka barn som var de närmaste grannarna i samma ålder, säger Finn Hedefalk som gjort studien tillsammans med Martin Dribe, båda demografer vid Lunds universitet.

Forskarna har studerat individer från Landskrona som var barn på 1940-, 50- och 60-talen, och sedan följt upp dem i av­identifierad form i nationella registerdata från 1968 till 2015.
– Den starkaste faktorn är hela tiden att barn från de högre sociala klasserna studerar vidare i högre grad än andra. Men oavsett den faktorn finner vi att den sociala statusen på de närmsta grannarna har betydelse. Det har vi inte hittat tidigare i Sverige på den nivån, säger Finn Hedefalk.

Det mönstret finns under hela den tidsperiod man studerat och forskarna betraktar det som generellt.
Finn Hedefalk påpekar att den här studien handlar om människor som i dag är vuxna eller redan avlidna.
– Samhället ser annorlunda ut i dag så det är svårt att veta hur dagens ungdom kommer att bli påverkade i framtiden.

Två tydliga kluster
Historiskt kan forskarna urskilja två tydliga kluster.
– Den största snedrekryteringen är barn som växer upp i områden med stor andel grannar med hög social klass och som dessutom har föräldrar med hög social klass. De barnen kommer i mycket högre grad att studera på universitet än barn som har föräldrar med låg social klass och även bor i områden där de har grannar med samma sociala klass.

Finn Hedefalk menar att ju starkare segregation det är i ett samhälle desto starkare borde de här mekanismerna verka, vilket pekar på en utmaning för politiker och stadsplanerare.
– Våra resultat är från en stad som var relativt liten och ekonomiskt jämlik, men en rimlig slutsats är att ju mer boendesegregationen ökar desto mer sned blir rekryteringen till högskolan, säger han.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023