I sin kommande avhandling undersöker Linda Widar, doktorand vid Högskolan i Gävle, relationen mellan distansarbete och hälsa och välbefinnande hos universitetsanställda. Subjektivt upplever lärare och forskare som arbetar på distans flera gånger i veckan mer stress jämfört med de som arbetar på distans vid enstaka tillfällen. Preliminära resultat från en uppföljande studie med objektiva mätningar av fysisk och mental belastning visar dock inga direkta skillnader mellan arbete som utförs från den ordinarie arbetsplatsen och distansarbete.
– I tidigare forskning har man kunnat se att hur erfaren man är av distansarbete kan ha betydelse för hur man upplever och reagerar på distansarbete. Vi har följt personer som har en etablerad distansarbetarrutin. Flexibiliteten, möjligheten att bestämma själv, har väldigt stor betydelse för att distansarbete ska bli en positiv upplevelse, säger Linda Widar.
I och med corona är det många som inte valt att jobba på distans utan tvingats till det.
– Det skapar nya förutsättningar och man kan anta att effekten av distansarbete kommer att se annorlunda ut, säger Linda Widar.
Socialt stöd behövs
Men det finns åtgärder som kan förbättra situationen för distansarbetare.
– Tidigare forskning är rörande överens om att ledarens, framför allt närmaste chefens, stöd är väldigt viktigt. Det har påtalats som den enskilt viktigaste faktorn för att anställda ska må bra när de distansarbetar. Med stöd menar man främst det sociala, eller relationsorienterade, stödet. Att man håller informell kontakt, att man kommunicerar, interagerar, bekräftar, ger feedback, och försöker se sina anställda trots den fysiska distansen. Annars finns en ganska stor risk att många känner sig socialt isolerade och att de också känner att de hamnar utanför organisationen. Det har man sett har en negativ inverkan på exempelvis arbetsmotivation.
För det här behöver man skapa digitala forum.
– Det är extra viktigt tror jag, understryker hon, att bevara interaktionen och kommunikationen i en sådan här situation som omges av väldigt mycket osäkerhet.
Ytterligare en viktig faktor är tydliga riktlinjer.
– I senare studier har man börjat resonera om betydelsen av tydliga riktlinjer och policyer för hemarbete. Jag tror att många arbetsgivare tänker att vi redan har en arbetsmiljöpolicy, och att det räcker. Men det är viktigt att man anpassar befintliga arbetsmiljöpolicyer så att de passar den digitala miljön och arbete hemifrån.
Det kan behövas exempelvis riktlinjer för ansvarsfull kommunikation, så man inte känner att man måste svara på kollegornas och studenternas frågor dygnet runt.
– Den som jobbar hemma och känner att det inte finns några sådana riktlinjer kan också gå samman med de andra i arbetsgruppen och försöka hjälpa varandra att skapa sådana gränser.
Viktigt att ta hand om sig själv
Den enskilde medarbetaren behöver ta hand om sig själv.
– På kontoret är det folk som knackar på, påminner om att man ska ta en paus och så vidare. När man är hemma kan det vara bra att applicera ordinarie rutiner i sin hemmiljö, se till att ta raster regelbundet så man rör på sig. Då blir det en mental paus så man får en kognitiv återhämtning också. Det är också lätt att glömma bort att begränsa sin arbetstid när man inte fysiskt lämnar sin arbetsplats.
Också den rent fysiska arbetsmiljön behöver ses över.
– Det är bra att tänka på att arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen har skyldighet att förse sina anställda med lämplig utrustning oavsett varifrån de arbetar. I den här situationen när de anställda inte själva valt att arbeta hemifrån, så kan man påtala det ansvaret särskilt mycket. Man kan be om att få olika hjälpmedel så att man ta kan hand om sin ergonomi, till exempel så att man sitter bra vid skrivbordet.
Linda Widar sammanfattar:
– Arbetsgivare och chefer måste vara lyhörda just nu inför sina medarbetares behov och önskemål och fånga upp hur de mår och hur det går med arbetet. Och som distansarbetare ska man ta sig själv på allvar och reflektera över hur mycket man arbetar och om det motsvarar den egentliga arbetstiden.
