Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fem svenska lärosäten är nya Europauniversitet

Efter EU-kommissionens andra utlysning är nu totalt elva svenska lärosäten Europa­universitet. Göteborgs universitet vill se ett större engagemang från svenska regeringen i EU:s satsning.

24 september, 2020
Kajsa Skarsgård
Chalmers, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Luleå tekniska universitet har blivit Europauniversitet genom EU-kommissionens senaste utlysning. Sedan förra året är så även Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, KTH, Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Det har bara gått tre år sedan Frankrikes president Emmanuel Macron lanserade sin idé om europeiska universitet integrerade över nationsgränserna, men redan har 41 nätverk fått fem miljoner euro var från kommissionen för att bilda så kallade Europauniversitet.
Chalmers, Linné­univer­sitetet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Luleå tekniska universitet ingår i de universitetsallianser som är de nya tillskotten.

Mattias Goksör

Göteborgs universitet var ett av de första Europa­univer­siteten, tillsammans med sina fem partnerlärosäten i alliansen Eutopia. De har börjat bygga upp gemensamma pilotkurser, beviljats åtta extra miljoner euro av kommissionen för att vidareutveckla sitt samarbete inom forskning och innovation, och anordnat gemensamma Eutopia-veckor för samtliga anställda vid lärosätena.
– Att få bolla frågor med lärosäten med en annan bakgrund och ett annat sätt att styras ger väldigt spännande tankar och svar, säger prorektor Mattias Goksör.

I olikheterna ligger också utmaningarna, men dem verkar alla parter vara fast beslutna att överbrygga.
– Jag har aldrig tidigare varit med om att kommissionen har varit så intresserad av vad man gör. Så fort vi identifierar problem vill kommissionen ha en dialog om det.

Saknar stöd från svenska regeringen
Att vara ett Europa­univer­sitet ger visserligen till­gång till nya EU-resurser, men de högt ställda målen blir också kostsamma för universiteten, berättar Mattias Goksör. Han saknar stöd från regeringen i detta, ett stöd som han menar att många av lärosätena i de andra länderna har.
– Det skapar en väldig asymmetri mellan lärosätena, och det får inte bli så att svenska lärosäten inte har kapacitet att vara fullt delaktiga. Jag hoppas att regeringen förstår vikten av detta och kan börja föra den dialogen med oss.

Även om det kostar menar Mattias Goksör att Europa­universitetens arbete är väl värt.
– Detta är sådant som lärosätena ändå måste göra, vi måste förnya och digitalisera stora delar av vår utbildning, men nu har kommissionen säkerställt att vi gör det tillsammans i stället för varje nation för sig.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023