Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Konfliktvägledare löser upp svårupplösta knutar

Göteborgs universitet har sedan ett år en intern funktion med konflikt­vägledare som ska hjälpa medarbetare att lösa upp svårupplösta knutar.

23 september, 2020
Per-Olof Eliasson
Illustration Ebba Berggren

Verksamheten startade för drygt ett år sedan, i januari 2019. Medarbetarna kan nå konfliktvägledarna via telefon och mejl. Då kan de alltid få kontakt med någon av de sex konfliktvägledarna som har en rullande jour 14 dagar i taget.

Leif Eriksson

Varifrån kommer idén?
– Den dök upp för ungefär 20 år sedan, då hade vi som håller ledarskapsutbildningar för personalen fått förfrågningar om att det borde finnas någonstans dit man kan ringa och få lite råd och prata när man hamnar i en svår situation. Sedan dess har vi envist lobbat för det här. Till slut sammanträffade det med rätt personer och rätt behov, säger en av konfliktvägledarna, Leif Eriksson, lektor på Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.

Vilka är konfliktvägledarna?
– Vi har alla arbetat länge med utbildning om konflikthantering och ledarskap, såväl för ledare som för till exempel lärarstudenter och personal. Flera av oss har också stor erfarenhet av att arbeta med konfliktuppdrag och handledning utanför universitetet.

Hur funkar det när någon söker kontakt?
– Det finns ofta ett starkt behov att reda ut situationen. I första steget bidrar vi genom att ställa frågor och prova alternativ och försöka komma fram till hur situationen ser ut. Vad har man för alternativ, har man tänkt igenom risker och konsekvenser? Dels får de någon att bolla med. Som konfliktvägledare säger vi inte att vi tycker att du ska göra så här, men vi kan bidra med att skissa på olika möjliga scenarier. För vår del är ju ett fall många gånger inte bara ett samtal utan det blir flera samtal fram och tillbaka, det blir som en följetong.

Hur går ni vidare, om det behövs?
– Om det finns behov kan vi konfliktvägledare vara mer aktiva som samtalsförmedlare eller som ett slags medlare. Men då behöver det efterfrågas av någon av parterna och godkännas av ansvarig chef. I nästa steg när parterna möts räcker det ibland med att vi är processvittnen. Eller att vi sitter med och ser till att samtalet går på ett någorlunda bra sätt. Viktigt om man går vidare med medling, är dels att få en acceptans från båda parter, dels att man inte är ombud för någon av sidorna mot den andra sidan.

Hur ofta går det vidare till ett slags medling med de olika parterna?
– Kanske i vart femte fall har det gått vidare på något sätt och där har vi blivit mer aktivt involverade som medlare eller samtalförmedlare. Men då har vi alltid en neutral roll.

Vad är det för ärenden som dyker upp hos er?
– Vi står till tjänst när man som anställd vid Göteborgs universitet hamnar i en knepig situation. Det kan vara med en medarbetare, men det har också varit att man hamnat i konflikt med sin chef eller någon annan i ledningen. Det är ofta i kombination med att det finns missförstånd, vissa sådana här konflikter bottnar i rena misstolkningar och missförstånd. I andra kan man se att vissa saker är mer substantiella, men sedan har man kanske hanterat det så att det i onödan eskalerat. Mer konkret än så kan jag inte vara, vi jobbar konfidentiellt. Inget av det de som ringer oss säger för vi vidare.

Vad är det för typ av konflikter?
– Hittills har det inte varit så mycket vetenskapliga metoder, eller strider om tjänster, däremot kan det handla om synen på makt och förtryck. Det vill säga, vem det är som utövar illegitim makt. Då har det ibland varit att båda parter upplever att de hamnat i offerrollen; man är inte överens om tolkningarna. De typiska fallen är alltså inte vetenskapliga motsättningar, men de förekommer naturligtvis också. Även om det kan ligga en sakkonflikt i botten handlar det mycket om hur man känner att man blivit behandlad. Då gäller det att reda ut båda sakerna, både den eventuella sakfrågan och hur man blivit bemött.

Vad blir resultatet i allmänhet?
– Ja (suck), det kan nog vara både bu och bä. Ibland känner parterna att de vill gå vidare själva och man får höra efteråt att det löst sig. Ibland vill någon av parterna inte vara med längre i en konflikthanteringsprocess. Då får vi backa och säga att vår roll var att reda ut handlingsalternativ.

Leif Eriksson ger ett exempel på hur det kan gå till.
– Ofta är det bara ena sidan som hör av sig och som vi har kontakt med. Då får vi hjälpa den personen att reda ut vad det handlar om. Men ibland blir vi ombedda att sitta med vid samtalet där en av parterna har ringt oss. När jag i ett fall blev tillfrågad att vara med för att inte samtalet skulle eskalera, var jag väldigt tydlig med att markera att min roll är att se till att det är ett bra samtalsklimat. Då satte jag mig demonstrativt inte på någons sida av bordet utan på kortsidan.

Leif Eriksson tar ett annat exempel.
– I ett fall hade vi en överenskommelse att vi skulle följa en viss process, men den ena parten var väldigt otålig och tyckte inte att det gick fort nog.
Då sa jag: ”Om någon ensidigt bryter överenskommelsen om hur vi ska göra och pushar på med andra medel så kan det leda till motreaktioner, var medveten om de riskerna.” Men den parten drev på ändå och det blev precis som jag förutsagt, en stark motreaktion som gjorde att hela processen gick i stå. Då kan vi som konfliktvägledare inte göra någonting.

Hur många ärenden har ni haft?
– Ett 30-tal under första året, men det är en ökande trend. Det tar ett tag innan det sätter sig i organisationen. Ju fler som blir varse att det här finns desto mer efterfrågade blir vi.

Hur ser framtiden ut?
– Prognoser för i år är att vi bör få betydligt fler fall. Vi har redan haft fler fall nu under vårterminen 2020 än vi hade under hela vårterminen 2019. Vår verksamhet är inte så jättekänd i organisationen ännu men vi försöker sprida information vid alla tillfällen vi kan, säger Leif Eriksson.

Per-Olof Eliasson

Tre förhållningsregler
för konfliktvägledare

 

1. Ge inte några råd, utan försök komma fram till hur situationen ser ut. Vad har man för alternativ, har man tänkt igenom risker och konsekvenser?

 

2. Ta inte ställning, var neutral mellan parterna.

 

3. Tänk på att inte föra något vidare från samtalen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023