Hur gick studien till?
– Stockholms universitet anonymiserade alla salstentor hösten 2009. Vi samlade in studenternas namn och tentabetyg nio terminer före och nio terminer efter reformen. Juristerna, som anonymiserade sina tentor redan på 1990-talet, utgjorde kontrollgrupp. Jag tittade på om betygsskillnaden mellan studenter med manliga och kvinnliga namn samt svenska och utländska namn förändrades i och med reformen. ”Svenska namn” är namn som lingvistiskt sett hör hemma i Västeuropa.
Vad kom du fram till?
– Jag kunde inte se någon tendens till diskriminering utifrån kön. Däremot fanns en liten tendens till positiv diskriminering av studenter med utländskklingande namn. De med svenskklingande namn fick generellt bättre resultat på tentorna innan reformen, men de fick ännu bättre resultat när tentorna anonymiserades. Men när jag tittade på betygen termin för termin visade det sig att skillnaden mellan grupperna ökade något redan före anonymiseringen, så det är möjligt att den beror på något annat.
Var resultatet förvånande?
– Ja i viss mån. Andra studier, men de flesta har dock tittat på grundskolor, visar att pojkar är diskriminerade jämfört med flickor. Det är också tydligt att personer med utländsk bakgrund blir negativt diskriminerade i europeiska länder.
