Osäkert om universitetslärare kompenseras för extrajobb

Universitetslärarna har vänt ut och in på sig för att omställningen till onlineundervisning inte ska drabba studenterna. Men lärarna måste få ersättning eller kompensation för sin insats. Det anser fackliga representanter som Universitetsläraren talat med.
En tom plånbok
Fackliga företrädare anser att universitetslärare som arbetat extra för att få ihop undervisningen under coronapandemin ska kompenseras, antingen genom omfördelning av arbetsuppgifter eller genom övertidsersättning. Men det är oklart om det blir så.

De flesta är överens om att landets universitetslärare har gjort en stor prestation när de på några dagar ställde om till onlineundervisning.

Mikael Brisslert

– Jag är väldigt imponerad över hur lärarna har skött omställningen. Jag hoppas att de kan få kompensation, utan knussel, säger Mikael Brisslert, ordförande för Saco-S-rådet vid Göteborgs universitet.

Den snabba omställningen verkar ha fungerat tämligen väl.
– Man måste vara jätteimponerad av att folk verkligen ställde om från en dag till en annan. Omställningen verkar ha skett utan något förödande tapp i kvalitet på undervisningen, säger Antonia Ribbing, vice ordförande för SULF-föreningen och ordförande för Saco-S-föreningen vid Södertörns högskola.

Michail Tonkonogi

– Kvalitetsmässigt skulle jag säga att det inte drabbat studenter i någon större utsträckning, säger Michail Tonkonogi, vice ordförande för Saco-S-föreningen och ordförande för SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna.

– Det verkar som om undervisningen har fungerat bra, och att studenterna har förståelse för svårigheterna, säger även Mikael Brisslert.

Tentor ett stort problem
Vissa saker har det generellt varit problem med, som genomförandet av olika praktiska moment. Men främst verkar det vara tentamina som fungerat dåligt.
– Vi har fått signaler att det är svårt att genomföra tentor rättssäkert. Det upplevs som oerhört problematiskt, det är något jag fört fram till prefekter och krisledning, säger Antonia Ribbing.

– Det stora problemet verkar ha varit tentamina. Onlinetentor öppnar för fusk och det är svårt att hitta system att hantera det på, säger Mikael Brisslert.

Det finns också en oro för hur coronapandemin påverkat doktoranderna.
– Jag skulle säga att det är en grupp som drabbats och det är doktoranderna, säger Antonia Ribbing.

”Hög sjuknärvaro”
Även om studenter på grund- och avancerad nivå verkar ha hållits relativt skadeslösa finns det ett pris.
– Vi har extremt lojala medarbetare som vänder ut och in på sig för att undervisningen ska fungera. Lärarna har jobbat hårt, säger Mikael Brisslert.

– Folk tog sitt ansvar och gjorde sitt jobb, men det finns ju ett pris, priset är medarbetarnas hälsa. Risken är att vi kommer att få se fler sjukskrivningar, fler konflikter och andra konsekvenser i framtiden, säger Michail Tonkonogi.

Men någon ökning av sjukskrivningar har inte märkts.
– Lärare och forskare sjukskriver sig inte om de inte blir allvarligt sjuka, och när man jobbar på distans så spelar det ju ingen roll om man är förkyld. Men ibland går det för långt och då de blir långtidssjukskrivna, säger Antonia Ribbing.

Mikael Brisslert menar att det troligen är fråga om hög sjuknärvaro.
– Lärarna har nog jobbat fastän de varit småsjuka, det är ju enklare när de kunnat jobba hemma.

Svårt lösa ersättningsfrågan lokalt
De fackliga representanterna är överens om att lärare och andra medarbetare som lagt ned mycket extraarbete under coronapandemin behöver ersättning i pengar och/eller tid.
Ett problem är att om ersättningen till lärarna ska hanteras lokalt på varje institution kan det bli stora skillnader mellan olika delar av ett lärosäte.
– Vissa ämnen är rikare och andra är fattigare. På de ämnen som har ansträngd ekonomi, vill man inte vara osolidarisk och kräva ersättning och därmed belasta ämnets budget, säger Michail Tonkonogi.

Mikael Brisslert vid Göteborgs universitet menar att lokal ersättning kan skapa problem.
– GU har 38 institutioner, vissa ger ersättning för övertid eller råddar om i tjänstgöringsplanerna. Andra har dålig ekonomi och kan inte göra det vilket skapar ojämlikhet och mycket missnöje. GU centralt borde skjuta till vad som behövs, säger han.

GU vill omfördela arbetstid
Från arbetsgivarsidan på GU understryker man att ersättning till lärarna för eventuell övertid behandlas individuellt.

Tommy Christenson

– Övertidsarbete förutsätter en dialog mellan medarbetare och chef. När medarbetaren eller chefen ser att arbetsuppgifterna inte kommer att vara görliga inom arbetstiden får chefen som första åtgärd undersöka om man kan prioritera bort eller prioritera om bland arbetsuppgifter. Det kan handla om att omfördela arbetstiden genom att exempelvis utöka undervisningsdelen på bekostnad av forskningen. Eller att man ersätter planerad kompetensutveckling med en mer akut kompetensutveckling, säger Tommy Christensen, chef för sektionen för arbetsgivarfrågor.

Om det inte går att omfördela arbetstiden finns olika lösningar.
– Det krävs en individuell prövning i alla olika situationer om det behövs ett utökat arbetstidsuttag. Om det är så faller det ut antingen i övertid eller i komptid. Det finns däremot inte utrymme för att göra schablonmässiga kompensationsmodeller, att säga att nu får alla x antal timmar, eller att göra en genomsnittlig beräkning av antal övertidstimmar, säger Tommy Christensen.

Peter Tellberg

Förutsättningarna är mycket olika för olika delar av universitetet.
– Verksamheternas budget och resurstilldelning ser ut som den gör. Redan innan pandemin var förutsättningarna väldigt olika, beroende på hur mycket externa forskningsbidrag eller vilka hyreskostnader man har. Detta är en utmaning som institutionerna har att arbeta med och det slår väldigt olika, säger ekonomichef Peter Tellberg.

Ska GU centralt skjuta till pengar till institutionerna?
– Det är inget som är bestämt eller utlovat, det finns inga centrala resurser att skjuta till. Däremot följer vi kostnadsutvecklingen och särskilt kostnaden relaterat till pandemin, säger Peter Tellberg.

”Klapp på axeln räcker inte”
Antonia Ribbing på Södertörns högskola anser att ersättningen till lärarna ytterst är en fråga för regeringen. Hon menar att regeringen skulle behöva skjuta till extra medel för att finansiera omställningen.
– Det som är viktigt är att alla som gjort det fantastiska jobbet med den snabba omställningen får det erkännande de behöver. Men det går inte att bara få en klapp på axeln av rektor, prefekt eller andra chefer utan medarbetarna måste få en vilopaus och ordentlig ersättning för merarbetet, oavsett om man sedan får det i pengar eller tid. Naturligtvis är det problematiskt hur lärosätenas medelstilldelning ser ut. Finns ekonomiskt utrymme eller inte? Det får inte bli en fråga om skillnader mellan ”rika och fattiga” institutioner, säger hon.

Ministern: ”Vi har gjort insatser”

Matilda Ernkrans
Matilda Ernkrans. Foto: Kristian Pohl

När Universitetsläraren nyligen frågade Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, om regeringen är beredd att skjuta till resurser till lärosätena för att täcka kostnaderna för lärarnas extraarbete, valde hon att i stället tala om de extra utbildningsplatser som regeringen redan skjutit till.
Men hon lade till:
– Jag tycker vi har gjort insatser. Vi får följa utvecklingen och det är naturligtvis så att vi är mitt i en pandemi och jag utesluter ingenting.

Två alternativ: omfördelning eller övertid
SULF:s förhandlingschef Robert Andersson ger förbundets syn på vad som gäller.
– Rent teoretiskt är det ganska enkelt. Lärarna ska ha en tjänstgöringsplan med årsarbetstid. Alla arbetsuppgifter ska normalt rymmas i årsarbetstiden. Gör de inte det finns det två alternativ, antingen fördelar man om arbetsuppgifterna eller så blir det övertid.

Robert Andersson, SULF
Robert Andersson

– Problemet är att i praktiken finns det inte alltid tjänstgöringsplaner och det blir inte så tydligt när man blivit ålagd mer arbete. Om du exempelvis får i uppdrag att förbereda en kurs för både campus och distans till hösten, hur mycket mer arbete blir det egentligen? Det beror helt på hur man räknar, säger Robert Andersson.

Vad vill du ge för råd till medlemmarna?
– Se till att uppdatera tjänstgöringsplanen så att den stämmer någorlunda med verkligheten. Se till att den är så pass detaljerad att det går att säga om det blivit övertid. Dokumentera också ett åläggande att göra fler arbetsuppgifter. Och man måste ställa frågan till sin chef: hur mycket extra tid får jag för det?

”Var tuffare mot chefen”
En aktuell fråga är var pengarna som ska ersätta merarbetet under coronakrisen ska tas.
– Det är alldeles för mycket tänk i vår bransch att man inte vill försämra institutionens ekonomi. Man är lojal med kollegorna men också med institutionen. Problemet är att lärarna tänker för mycket på institutionens budget och för lite på vad de har rätt till. Jag skulle vilja att medlemmarna var lite tuffare mot sina chefer. De måste själva markera när det blir för mycket jobb och inte bara ta emot fler uppgifter.

Har SULF några synpunkter på hur lärosätena ska fördela pengar?
– Nu är det extra synligt att resurstilldelningssystemet kräver att vi varje år producerar bättre undervisning på kortare tid. Lärosätena bör använda sitt myndighetskapital eller gå med förlust för att visa regeringen att systemet måste ändras, säger Robert Andersson.


Kategorier: Artiklar, Arbetsmiljö, SULF, Villkor
Lärosäten: Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Södertörns högskola