Lärosätena når inte jämställdhetsmål för professorer

De flesta lärosätena nådde inte upp till de satta målen. Inom alla ämnesområden utom medicin och hälsovetenskap rekryterades en mindre andel kvinnliga professorer 2019 än 2017. Den totala andelen kvinnliga professorer växer ändå sakta, även om skillnaderna är stora mellan lärosäten och ämnesområden.

Karolinska institutet, KI, var det lärosäte som avslutade 2019 längst ifrån sitt rekryteringsmål, hela 28 procentenheter från målet . Det visar en utvärdering av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. KI var också det lärosäte som hade fått högst mål tilldelat av regeringen i sitt regleringsbrev: att 60 procent av alla nyrekryterade professorer mellan 2017 och 2019 skulle vara kvinnor (se faktarutan om hur målet räknas ut).
Av de 68 professorer som lärosätet rekryterade under denna period var i snitt 32 procent kvinnor, men det skiljde sig också betydligt mellan åren: 24 procent år 2017, 44 procent år 2018 och 35 procent 2019.
Detta gör KI till den minoritet av lärosäten som ökade andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer från 2017 till 2019.
Precis som i KI:s fall varierar också siffrorna för andra lärosäten stort från år till år. Rekryteringarna under perioden är också relativt få för många lärosäten, vilket gör att varje enskild rekrytering kan ge ett betydande avtryck i siffrorna.
Här är samtliga lärosätens mål, antal rekryterade professorer och andel kvinnor av dessa.

Inget ämnesområde når fram
2019 var 29 procent av professorerna i Sverige kvinnor, och bland lektorerna utgjorde kvinnorna 48 procent. Inget ämnesområde har ännu nått jämställdhetsmålet att könsfördelningen bland professorer ska ligga inom spannet 40–60 procent. Humaniora och konst liksom samhällsvetenskap närmar sig 40 procent kvinnliga professorer medan naturvetenskap och teknik ligger under 20 procent.
UKÄ konstaterar att det främst är de ämnesområden där det redan finns en högre andel kvinnliga professorer som också nyrekryterar fler kvinnor till professorstjänsterna.
Regeringens långsiktiga mål är att hälften av professorerna som rekryteras 2030 ska vara kvinnor. UKÄ:s slutsats i utvärderingen är att rekryteringsmålen för professorer fortfarande behövs.

Klicka för större bild.

 

”Besviken att vi inte gått fram mer”
KI:s prorektor Anders Gustafsson och Jan Hillert, ordförande i KI:s rekryteringskommitté, tycker att det kvantitativa målet är ett stöd i jämställdhetsarbetet eftersom det bidrar till att sätta fokus på frågan och få loss resurser för att jobba med den. Men de menar att KI:s mål på 60 procent kvinnor bland nyrekryterade professorer var orimligt högt, och att regeringen bör se över hur målet räknas fram.

Jan Hillert
Jan Hillert. Foto: Gustav Mårtensson

Vid KI är visserligen 60 procent av doktoranderna kvinnor, men av forskargruppsledarna är 39 procent kvinnor. Av professorerna utgör kvinnor 33 procent.
– Jag är personligen besviken på att vi på KI inte har gått fram mer än vad vi har gjort, med tanke på hur målmedvetet och systematiskt vi har arbetat för att åstadkomma en mer jämställd rekryteringsprocess, säger Jan Hillert.

KI har satsat på att stärka undervisningens roll i meriteringen. KI har också jobbat med att integrera jämställdhet i dess ledarutveckling, få jämnare fördelning av kvinnor och män i bedömargrupper och bland sakkunniga, liksom med att motverka partiskhet i bedömningar. Att utveckla karriärstödet för unga forskare har också varit ett prioriterat område.

”Nu rekryterar vi på riktigt”
Även Chalmers har arbetat mycket med rekryteringsprocessen för att nå sitt mål. Det låg på 32 procent och av de 53 rekryterade professorerna 2017–2019 var 30 procent kvinnor. Prorektor Anna Dubois berättar att Chalmers har satsat på att utöka sin rekryteringsbas genom bredare utlysningar och genom att mer aktivt försöka nå ut globalt.
Enligt Anna Dubois ökade antalet kvalificerade sökande per utlyst fakultetstjänst från tio personer 2015 till 28 personer 2019. Det har också inneburit fler kvinnor bland kandidaterna som granskas av de sakkunniga.

Anna Dubois
Foto Anna-Lena Lundqvist

– Förr var vi mer som ett forskarhotell där man blev kvar efter disputation och ”jobbade upp” sin tjänst, och utlysningar var ofta skapade för en specifik person. Nu rekryterar vi på riktigt, brukar vi säga.

I särskilda fall gör Chalmers också direktrekryteringar av professorer för att få en excellent och specifik person inom ett visst område, och av de två som gjorts under den aktuella perioden var en man och en kvinna.
På Chalmers är 35 procent av doktoranderna och 18 procent av professorerna kvinnor. Även här har man identifierat vikten av stöd till unga kvinnliga forskare för att inte tappa dem tidigt i karriären.
Anna Dubois tycker att det vore bra med fortsatta lärosätesspecifika mål för att stärka och följa upp arbetet, men eftersom rekryteringsbasen är global menar hon att även det skulle kunna tas i beaktande när målen sätts.

Lund nådde målet
Lunds universitet har nått sitt mål på 46 procent kvinnor bland de nyrekryterade, även om det var en högre andel 2017 än 2019 och andelen varierar stort mellan olika ämnesområden. Dess rektor, Torbjörn von Schantz, tycker däremot inte att regeringen ska ge lärosätena kvantitativa mål.

Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet
Torbjörn von Schantz. Foto: Kennet Ruona

– Jag känner inte att det är beslutet från regeringen som har gjort att vi har lyckats nå 46 procent, utan att det är våra egna ambitioner. Från politiskt håll ska man fortsätta trycka på att det är en viktig fråga, men inte sätta upp siffror, säger han.

Fråga för forskningsproppen
I väntan på UKÄ:s utvärdering av de senaste årens rekryteringsmål gav inte regeringen lärosätena nya specifika mål för 2020. I regleringsbreven för i år står bara att lärosätena ska ”fortsatt verka för en jämställd könsfördelning vid rekrytering av professorer”. Genom sin pressekreterare meddelar Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, att rekryteringsmålen för professorer kommer att vara en viktig fråga i den forskningspolitiska propositionen som läggs fram i höst.

Fotnot: Båda tabellerna i artikeln kommer från UKÄ:s rapport Uppföljning av rekryteringsmål  för professorer 2017–2019.


Kategorier: Artiklar, Jämställdhet
Lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet, Lunds universitet