2020 har två universitet avslutat anställningen av varsin medarbetare. En för forskningsfusk. En annan av personliga skäl. Det senare fallet tittar Universitetsläraren närmare på i denna artikel.
– Det är ju mycket intressant att just två statliga universitet under loppet av ett år och för första gången på nästan 40 år har valt att tillämpa en bestämmelse som i princip inte ska tillämpas på statlig sektor, säger Annika Wahlström, förbundsjurist på SULF.
Den 27 mars i år faller en dom i Kalmar tingsrätt. En lektor har avskedats av arbetsgivaren. Men en enhällig rätt finner att avskedet är felaktigt. Lektorn får 100 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka. Men då använder sig Linnéuniversitetet av 39 § i lagen om anställningsskydd, LAS, och avslutar anställningen, trots domen. Det kostar 16 månadslöner.
– Linnéuniversitetet har inte sett det som möjligt för arbetstagaren att återgå till anställningen, dels utifrån en bedömning av situationen på arbetsplatsen, dels eftersom det inte har funnits arbetsuppgifter för arbetstagaren om han skulle återkomma, säger HR-chefen Marianne Johansson-Hellström.
Har med sig EU-projekt
2016 rekryteras lektorn till Linnéuniversitetet, som lärare och forskare. Med sig till universitetet har lektorn ett EU-projekt som han tidigare drivit vid ett annat universitet utomlands, då med hjälp av en postdok. På Linnéuniversitetet försöker han tillsammans medinstitutionen rekrytera en ny postdok. Men försöket misslyckas.
Lektorn är också kursansvarig lärare och examinator på en kurs. En av studenterna berättar för en utomstående lärare att lektorn inte lärde ut det hen förväntade.
Sägs upp – men får rätt i tingsrätten
Därefter agerar Linnéuniversitetet vilket slutar med att lektorn varslas om uppsägning av personliga skäl, och han ska enligt arbetsgivaren ha misskött undervisning och examinationer. Förhandlingar inleds också med SULF, lektorns fackliga organisation. Dessa slutar i oenighet. Därefter väljer SULF att inte vidare företräda lektorn.
Eftersom lektorn nu själv driver tvisten hamnar den i tingsrätten som i en enig dom skriver att: ”Universitetets agerande, eller snarare brist på agerande, har bidragit till att orsaka den problematik som föranlett tvisten. Sammantaget bedömer tingsrätten att hans (lektorn, red. anm.) agerande inte är sådant att det utgör en sådan misskötsamhet som föranleder att uppsägningen är sakligt grundad. Uppsägningen ska således ogiltigförklaras.”
Men den domen accepterar inte Linnéuniversitetet trots att riksdagens arbetsmarknadsutskott i förarbetena till LAS-lagstiftningen har sagt att ”det förväntas att en statlig arbetsgivare rättar sig efter en domstols dom om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande”.
Spion senaste undantaget
Undantagen är sällsynta. 1983 fälldes flygofficeren Bertil Ströberg för spioneri och dömdes till sex års fängelse. Anställningen upplöstes med hänvisning till 39 § LAS. Sedan dess har ingen statligt anställd blivit av med sin anställning med hänvisning till denna paragraf. Nu två stycken på några månader: En forskare vid Lunds universitet och lektorn vid Linnéuniversitetet.
– Inget av de fallen är ju heller i närheten av att vara jämförbara med att avsluta anställningen av en spion, säger Annika Wahlström, förbundsjurist.
Inget samråd med Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket skriver i broschyren Anställning i staten att en statlig myndighet som avser att tillämpa 39 § i LAS bör samråda med verket innan man gör det.
Så gjorde Lunds universitet efter att forskaren vunnit i AD. Men inte Linnéuniversitetet. Universitetsläraren har tagit del av mejl mellan Arbetsgivarverket och universitetet.
”Det hade varit fint om ni samrått med oss före beslutet, eftersom 39 § i princip inte ska tillämpas av statliga arbetsgivare. Förra gången var tidigt 80-tal när spionen Ströbergs anställning i Försvarsmakten upplöstes på det sättet”, skriver Hedda Mann, chefsjurist på Arbetsgivarverket.
”Ett riktigt trist ärende detta, har inte varit med om något liknande som gått så fel”, svarar HR-chefen Marianne Johansson-Hellström på Linnéuniversitetet.
I en kommentar till Universitetsläraren bekräftar Marianne Johannsson-Hellström att något samråd inte har skett.
– Vi kan så klart konstatera nu, att vi i enlighet med denna rekommendation borde ha samrått med Arbetsgivarverket. Vi tror dock inte att det hade förändrat vårt beslut.
Inga åtgärder att vänta
Även om en statlig myndighet inte följer rekommendationen om samråd inför ett beslut enligt 39 § LAS så finns det inte mycket Arbetsgivarverket kan göra.
– Arbetsgivarverket är inte en tillsynsmyndighet och några åtgärder står inte till buds att vidta, säger Hedda Mann.
