Trots att högskolan är en relativt trygg arbetsplats under oroliga tider, sett ur ett ekonomiskt perspektiv, har SULF fått en rejäl tillströmning av nya medlemmar till följd av coronapandemin.
Jon Stenbeck är rekryteringsansvarig och kommunikationschef på SULF.
– Det är naturligt att söka sig till facket när tiderna är otrygga. Förutom det självklara med den ekonomiska tryggheten, i händelse av arbetslöshet, får man bra stöd i form av rådgivning hos oss, säger han.
Andra fackförbund ser samma trend. Sveriges ingenjörer fick cirka 1 000 nya medlemmar på bara några veckor i mars och april och Unionen har sett en stor medlemsökning inom alla branscher i mars, fyra gånger större än samma månad förra året.
SULF har fått 217 nya medlemmar i mars och 160 i april. Det kan jämföras med 143 respektive 118 nya inträden i snitt i mars och april de senaste fem åren.
Senast fackförbundet såg en liknande medlemsökning var när SULF införde en inkomstförsäkring 2015. I Sverige finns möjligheten att bara vara med i en a-kassa, utan att vara medlem i ett fackförbund.
Inkomstförsäkringen gör att man som medlem i facket får en extra ekonomisk säkerhet.
– För SULF:s del ingår inkomstförsäkringen i medlemsavgiften. Den som är berättigad till a-kassa får också ersättning från inkomstförsäkringen, och nu har ju regeringen ändrat villkoren för a-kassan vilket gör att man kan få ersättning snabbare i händelse av arbetslöshet.
Kan ta längre tid att få nytt jobb
Anställda vid högskolor och universitet brukar klara sig relativt bra genom kriser av ekonomisk karaktär. Det är till och med så att behovet av anställda ökar i och med att ett av regeringens instrument för att klara kriser är att öka antalet platser på landets högskoleutbildningar.
– Vi har inte märkt av att arbetslösheten bland våra medlemmar ökar i någon större omfattning i samband med den här krisen. Däremot kanske det kommer att ta längre tid att få ett nytt jobb nu, för den som ändå blir arbetslös, säger Jon Stenbeck.
Innan coronakrisen växte SULF med 44 medlemmar i snitt per år, sedan 2004. Medlemsökningen har varierat mycket från år till år, vissa år har antalet medlemmar till och med minskat.
– Utvecklingen har varit svagt positiv. Men i år kommer vi att se betydligt fler medlemmar i statistiken i slutet av året, vilket är bra, för ju fler vi är desto starkare blir vi, säger Jon Stenbeck.
Som ansvarig för SULF:s medlemsrekrytering kommer han dock inte att vara sysslolös framöver. I takt med att allt fler universitetslärare och forskare går i pension behöver förbundet jobba med att locka fler nya medlemmar för att inte antalet ska minska i framtiden.
Försöker attrahera utlandsfödda
Fackförbund är i allmänhet dåliga på att rekrytera kategorin utlandsfödda personer, och i universitetsvärlden finns många som kommit hit från andra länder. Bland landets doktorander är 40 procent födda i utlandet.
SULF har under flera år arbetat aktivt med att anordna aktiviteter på engelska för att attrahera fler utlandsfödda medlemmar. Förbundet har haft doktorandseminarier, doktoranddagar och en seminarieserie som de kallar ”Working in Sweden” för inresta forskare och doktorander.
Varför är det svårt att rekrytera utlandsfödda till facket?
– De som kommer från länder där fackföreningar inte är fria på samma sätt som i Sverige, har ibland svårt att förstå varför de ska vara med i en facklig organisation. Det är en utmaning för oss. I seminarieserien lyfter vi fram att vi är en politiskt obunden organisation. Kommer du tillrest till Sverige så befinner du dig kanske helt plötsligt i ett helt annat socialt trygghetssystem. Det är budskap vi behöver nå fram med, säger Jon Stenbeck.
Vad gäller den bredare rekryteringen, bland alla som är verksamma inom universitet och högskola, jobbar SULF med att sprida vetskap om vilka frågor förbundet driver.
– Det är frågor som berör doktorander, universitetslärare och forskare, enskilt eller övergripande. För närvarande handlar det till exempel om frågor kring upphovsrätten och rätten till forskningsmaterial. Det är mycket aktuella frågor för universitetslärare och forskare i dessa digitaliseringstider, säger Jon Stenbeck.
