Arbetet med de tre r:en – replace, reduce, refine – att ersätta, minska och förfina djurförsök är inget nytt. Sverige har redan i dag en internationellt sett bra lagstiftning och ett 3R-center som samordnar i frågan. Men trots det behövs en starkare forskarröst på området. Det menar de nio forskare som i januari bildade 3R-akademin.
– Vi behöver prata om detta på ett vetenskapligt språk: om metoder och forskningsmedel. Locka forskarna att bli nyfikna på alternativa metoder, säger Elin Törnqvist, som utsetts till ständig sekreterare.
Själv är hon från början veterinär och immunolog. Men gruppen av forskare i akademin har en blandad expertis: en forskar på avancerade cellmodeller, en annan är specialist inom toxikologisk riskbedömning och en tredje inom etologi – djurs beteende. Även en teolog finns med.
– Vi kommer att vara ambassadörer för dessa frågor inom våra olika områden, säger hon.
Vill möta andra forskare
Akademin kommer delvis att ägna sig åt uppsökande aktivitet. En viktig målgrupp är aktörer som delar ut forskningsmedel, som till exempel Vetenskapsrådet och Formas.
– Sedan handlar det om att som forskare möta andra forskare. Att vara på plats och våga utmana lite i diskussionerna. Vi vill komma bort från att detta ses som enbart en djurrättsfråga till att även handla om vilka metoder som ger mest användbar kunskap.
Positioner kan vara låsta
Fortfarande är djurförsök nödvändiga inom vissa områden, men det finns också många tillfällen då de är ett trubbigt verktyg, enligt Elin Törnqvist. Nya metoder kan i vissa fall vara mer effektiva och ge resultat som är mer relevanta för människokroppen, som cellmetoder i kombination med matematiska modeller och data från databaser, säger hon.
Trots att det kan finnas lika bra eller bättre metoder att använda upplever Elin Törnqvist och många med henne att positionerna i diskussionen ofta är låsta. De som använder djurförsök i sin forskning försvarar sig och påpekar att de är nödvändiga, medan den andra sidan fokuserar mer på förbud mot djurförsök och djurens välfärd.
– Vi behöver större öppenhet och tolerans och bjuda in fler i diskussionen om vilka metoder som ger mest relevanta och användbara resultat.
