Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademisk frihet kan stärkas i högskolelagen

Regeringen föreslår att högskolelagen ska ändras för att stärka den akademiska friheten och för att tydliggöra lärosätenas roll för livslångt lärande. Karin Åmossa, SULF, ger förslagen tummen upp

28 maj, 2020
MarieLouise Samuelsson

Förslagen som remitterades i början av maj utgår från Styr- och resursutredningens (Strutens) betänkande ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan” och är tänkta att träda i kraft 1 juli 2021.

Karin Åmossa
Karin Åmossa

SULF:s chefsutredare Karin Åmossa ser positivt på förslagen och menar att det nu är mer angeläget än någonsin att betona den akademiska friheten.
– Den oroväckande utvecklingen i andra länder där universitetens verksamhet inskränks av auktoritära regimer påminner om att den akademiska friheten är viktig inte bara för lärosätena, utan också för demokratin.

Öppnar för granskning
Hon menar att det väsentliga är att regeringsförslaget fastslår att det handlar om individens frihet samt att det omfattar både forskning och högre utbildning.
– En förändring av högskolelagen kan i det här fallet visserligen uppfattas som signalpolitik, utan tydliga konsekvenser, men att det finns en lag öppnar för sådant som att UKÄ kan granska den akademiska frihetens praktik och att SULF och andra lättare kan driva frågan.

Karin Åmossa har även förhoppningar att förändringarna ska utgöra ett steg mot en grundlagsändring, så att också den högre utbildningens frihet kan få det grundlagsskydd som forskningen har.

”Något lärosätena redan gör”
När det kommer till det livslånga lärandet vill regeringen alltså förtydliga lärosätenas roll och ansvar.
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), hänvisade i samband med att förslagen remitterades, till att behov av vidareutbildning och omställning ökar i ett alltmer föränderligt arbetsliv.
Ernkrans hänvisar också till hur coronakrisen påverkat arbetsmarknaden.
– När det kommer till livslångt lärande är förändringen av högskolelagen mest en bekräftelse av något lärosätena redan gör och länge tagit ansvar för, säger Karin Åmossa.

Hon ifrågasätter dock att förslaget inte innebär utökade resurser.
– Vi vet att vidareutbildning ofta innebär studenter som inte tar sina poäng och att lärosätet därmed inte får full ersättning. Om regeringen vill att ännu flera ska vidareutbildas måste de också se till att universitet och högskolor får ekonomiska förutsättningar att genomföra det.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023