Även om det kan vara riskfyllt att dra alltför stora paralleller mellan situationen för sjuka studenter och de brister i rehabilitering och samverkan som Riksrevisionens rapport visar, påminner den trots allt om vikten av tydlighet i ansvarsfrågan och en fungerande rehabiliteringskedja. Riksrevisionens granskning visar olyckligt nog att många återgår till sjukskrivning efter ett antal månader tillbaka i arbetslivet. Precis som anställda behöver studenter hjälp att planera och anpassa återgången till studier så att en ny sjukskrivning, som annars riskerar att följa med in i arbetslivet, kan undvikas.
Det är sedan länge känt att studenter har ett bristande socialt skyddsnät vid sjukdom. I delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka från 2018 tillstyrkte Sveriges förenade studentkårer, SFS, därför utredningens förslag om att studenter exempelvis ska kunna bli sjukskrivna på deltid och att ansvaret för rehabilitering förtydligas.
SFS har även påtalat vikten av att lärosätena har tydliga riktlinjer och information om vilken hjälp som finns att få för sjuka studenter. SFS anser även att lärosäten bör erbjuda någon form av kontaktperson, exempelvis en studievägledare eller mentor, som kan hjälpa till att ta fram en rehabiliteringsplan eller individuell studieplan. Lärosätena bör i regel ansvara för att göra en bedömning av ifall det är önskvärt och möjligt att anpassa studierna inom ramen för utbildningsplanen eller kursplanen till den utbildning studenten i fråga är antagen på. Det kan exempelvis innebära att studenter läser delkurser i en annan takt eller en annan ordning än vad som annars är bestämt, förutsatt att det är förenligt med kunskapskraven.
Det viktigaste en implementering av Ökad trygghet för studenter som blir sjuka skulle bidra med är att skapa trygghet för studenter som blir sjuka. SFS bedömer att flera lärosäten redan tar ansvar för rehabiliteringen och dessutom tycks klara av det med relativt små resurser. Förslaget behöver alltså inte innebära några stora förändringar eller ta särskilt mycket resurser i anspråk, men trots det gör vissa lärosäten och institutioner i dag alltför lite. Förslagen som finns i delbetänkandet kan leda till att alla tar sitt ansvar och försöker dra nytta av de goda exempel som redan finns. På så vis kan alla studenter få en likvärdig chans att kunna återgå till sina studier.
Ansökningarna till höstens universitets- och högskoleutbildningar har slagit rekord i antalet ansökningar. Den svenska modellen med avgiftsfri utbildning ger en unik möjlighet för människor att kunna förverkliga sina drömmar och inte minst kunna ställa om i tider av kriser och lågkonjunktur. För att vi ska kunna utnyttja kraften i ambitiösa människor som väljer att investera i sin framtid och kommer att utgöra en stor del av våra framtida skatteintäkter, är det viktigt att dessa individer har en trygg studietid som utgör en trygg språngbräda ut i arbetslivet. Med andra ord är det hög tid att implementera förslagen i Ökad trygghet för studenter som blir sjuka. Trygga studenter ger en trygg framtid – för alla.
Matilda Strömberg
Ordförande för Sverige förenade studentkårer
