Professor dokumenterade första svenska Antarktisexpeditionen

Hallå där Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, som varit två månader i Antarktis på uppdrag av Riksantikvarie­ämbetet. I expeditionen CHAQ2020 deltog också forskare från KTH och LTU.
  • Klimatet är hårt på Antarktis, även om det är sommar och värmerekord. Här är Gunnar Almevik på plats på Antarktis, i ett tält på Snow Hill Island. Foto: Jonathan Westin
  • Gunnar Almevik lagar en reva i tjärpappen som täcker den gamla forskningsstationens ytterväggar och tak. Byggnaden finns kvar från Otto Nordenskiölds expedition 1901 – 1903. Foto: Jonathan Westin

Vad har du gjort på Antarktis?
– Vi dokumenterade lämningarna efter den första svenska sydpolarexpeditionen, Otto Nordenskiölds expedition 1901–1903.

Vad fann ni?

– Det monteringsfärdiga hus som Nordenskiölds expedition hade med sig var i förvånansvärt gott skick. Men klimatförändringarna, med minskade glaciärer och mycket smältvatten, hade förändrat landskapet kraftigt, vilket hotar byggnaden.

Hur har ni gjort dokumentationen?

– Vi har använt många olika tekniker, traditionella uppmätningar och karteringar, laserskanner och systemkamera och drönare för att triangulera fram mätpunkter.

Vad ska det bli av det?

– Vi ska återrapportera till Riksantikvarieämbetet vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att bevara miljön där.

Ska dokumentationen bli tillgänglig för allmänheten?

– Ja, där har min forskarkollega Jonathan Westin på Centrum för digital humaniora vid GU en viktig roll. Målet är att få upp en portal på nätet där det ska vara möjligt att bland annat besöka platsen med hjälp av VR-teknik.

Hur var det på Antarktis?

– Det var ju sommar där och vi upplevde faktiskt ett värmerekord på +19°C, vilket ju inte är så bra. Men längre söderut hade vi också några riktigt kalla nätter i tält, med -8°C, hård sydvind och hög luftfuktighet.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Miljö
Lärosäten: Göteborgs universitet