Pandemin tömmer campus och driver digitalisering

Föreläsningar inför tomma salar. Undervisning via Zoom. Spamfilter som slår till när tentor mejlas ut. Övergången till distansundervisning kräver hårt arbete och nya metoder.
Annika Alexius, professor i national­ekonomi vid Stockholms universitet, håller en digital föreläsning i en tom Aula Magna. Foto: Jennie Aquilonius

Det känns en aning surrealistiskt. Annika Alexius tittar ut över de 1 200 tomma stolarna i Aula Magna på Stockholms universitet. Vanligtvis är salen full av studenter. Professorn i nationalekonomi brukar höra på klicken från pennorna när studenterna skrivit klart och det är dags att gå vidare. Men inte nu. Coronaviruset sprider sig över Sverige. Den 17 mars rekommenderade regeringen lärosätena att ställa om till distansundervisning, med start redan nästa dag.

Annika Alexius

Annika Alexius ska hålla en introföreläsning om makroekonomi på kandidatprogrammet för nationalekonomi och statistik. Den streamas live och spelas även in, för den som vill titta senare.
– Det känns konstigt och spännande, vi får se hur det här blir, säger hon.

Annika Alexius filmas av en kamera och powerpointen av en annan. Klockan slår tio. Föreläsningen är igång. Hon börjar berätta om olika nationalekonomiska modeller. Stannar upp.
– Vad kan ni tänkas undra här? funderar hon och rösten ekar i den tomma salen.

Studenterna kan inte ställa frågor eller kommentera. Det räknas som personuppgift, och då måste alla studenter ge sitt medgivande för att institutionen ska få spela in och göra föreläsningen tillgänglig.
Efteråt har Annika Alexius tittat på inspelningen och noterar att hon vänt sig till mitten av salen, van att tala till människorna där, men kameran sitter uppe i vänstra hörnet. Hon konstaterar att den totala frånvaron av respons gjorde att föreläsningen kändes platt, det behövs interaktion för att det ska bli levande.

Nästintill öde campus
En kort promenad från Aula Magna ligger Södra huset. Vanligtvis rör sig många människor här. Men nu ligger campus nästintill öde. Entrédörrarna är låsta och studenter har inte tillgång till lokalerna.

Sten Nyberg

På rutorna sitter information om covid-19. Sten Nyberg, prefekt vid nationalekonomiska institutionen, kommer ner och släpper in mig. Därinne ekar korridorerna. Kaféet och Pressbyrån är stängda.
– Det är en udda känsla, säger han.

Redan i mitten av februari började Sten Nyberg diskutera med ledningsgruppen hur coronaviruset kunde påverka verksamheten. Det värsta scenariot, menade han, var att den fysiska undervisningen stängdes ner. Men det verkade inte särskilt sannolikt.
Institutionen hade ingen distansundervisning över huvud taget. Frågan var nu om undervisningen kunde göras tillgänglig på distans, så att studenter som kände sig lite krassliga eller satt i karantän inte missade något.

Erika Höghede

Zoom i Aula Magna
Erika Höghede kopplades in. Hon är administratör och även anställd på 25 procent vid Centrum för universitetslärarutbildning för att arbeta med pedagogisk utveckling. Hon tog in kostnadsuppgifter för streamingtjänsten i Aula Magna och bokade första lediga tid med en instruktör i videomötesverktyget Zoom. Den 10 mars utbildades den första läraren. Två timmar senare höll hon sin premiärföreläsning via Zoom. Sedan dess har alla som ska undervisa under våren blivit utbildade.

Dagen efter, den 11 mars förbjöd regeringen samlingar på över 500 personer. Nationalekonomiska institutionen har flera kurser med nästan 700 studenter. På måndagen den 16 mars höll den första läraren en streamad föreläsning i en tom Aula Magna.
– Vi arbetar intensivt med att försöka hålla verksamheten flytande. Men det känns också meningsfullt, det vi gör, säger Adam Jacobsson, studierektor för grundnivå och avancerad nivå.

Fipplar med mikrofoner
Alla konferenser och seminarier är inställda. De flesta medarbetare arbetar hemma, på universitetets uppmaning. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de stockholmare som kan att arbeta hemifrån. Alla möten körs via Zoom. Institutionen har också precis haft sitt första interna seminarium på distans.

Adam Jacobsson

– Hela personalen håller på att lära sig. De fipplar med mikrofoner och undrar om de syns i bild eller varför de inte hörs, säger Adam Jacobsson med ett leende.

Erika Höghede menar att det här är helt rätt metod att ta sig an teknik. Institutionen har länge funderat på om olika moment borde digitaliseras, och börjat köpa in inspelningsutrustning och mikrofoner. Utvecklingen har dock hindrats av tidsbrist och prestationsångest.
– Men nu är det bara att hoppa, säger hon.

Mejlar ut tentor
Nästa nöt som skulle knäckas var examinationerna. Universitetsledningen har gett tillstånd att avvika från kursplanerna om det krävs. När jag besöker institutionen planeras en tenta kommande lördag och söndag. Det skulle ha varit en salstenta för 675 studenter. Nu har frågorna gjorts svårare och tentorna ska mejlas till studenterna.

Planen är att mejlen ska gå ut klockan nio lördag morgon. Studenterna ska sedan skriva på ordinarie tid och mejla tillbaka. Men så blir det inte. Veckan efter berättar Adam Jacobsson på telefon hur det, några minuter över nio på lördagsmorgonen, började regna in mejl från studenterna: Jag har inte fått tentan. Det var universitetets spamfilter som anat oråd när en e-postadress plötsligt skickade ut 675 mejl.
– Vi hade haft kontakt med it-avdelningen innan och trodde inte filtret skulle slå till, säger han.

Adam Jacobsson och hans kollega började mejla ut tentan direkt till varje student. Men det tog för lång tid. Till slut la de ut tentan på lärplattformen Athena, som fungerade, men var långsam på grund av hög belastning. Alla studenter hade däremot inte tillgång till Athena, och vissa fick vänta i flera timmar. Majoriteten lyckades ändå genomföra tentan till slut. Samma sak skedde på söndagen, trots att det bara var drygt hundra studenter som skulle skriva.
– Många var uppskattande och tyckte att vi gjorde vad vi kunde. Andra var stressade och missnöjda med att de hade fått tentan för sent, säger Adam Jacobsson.

Senare skulle det visa sig att universitetets it-avdelning tillfälligt sänkt gränsen för massutskick efter en spam­attack. Men till nästa helg planerar institutionen ändå att lägga ut tentan direkt på kurshemsidan. Sedan får studenterna mejla in en besvarad version.
– Personalen har fått jobba väldigt mycket med examinationer som kommit tillbaka från studenter, för att de ska kunna rättas, säger Sten Nyberg.

Jeanette Ekblom Häger­ström, universitets­adjunkt vid Karolinska institutet, upplevde en kaotisk start på perioden av distans­arbete. Men redan andra dagen fungerade allt bättre. Foto: Lovisa Hägerström

Kaotisk start på hemmakontoret
Även Karolinska institutet har gått över till distans. Jeanette Ekblom Hägerström, universitetsadjunkt på audionomprogrammet, hade en smått kaotisk start på hemmakontoret. Hon satt i Zoommöte efter Zoommöte, samtidigt som maken hade krismöten med sin ledningsgrupp och den ena dottern deltog i distansundervisning utan hörlurar. Nätverket svajade av den plötsliga arbetsbördan.
– Det var frustrerande att vi störde varandra, säger Jeanette Ekblom Hägerström på telefon.

Jeannette Ekblom Hägerström

Dagen efter fungerade allt bättre. Familjen hade bytt fiberleverantör och dottern försetts med hörlurar. Men frustrationen har också varit stor bland kollegorna på KI. Ingen har tidigare jobbat med Zoom eller distansundervisning. Alla klickar runt och försöker förstå hur det hela fungerar. Studenterna, däremot, är lugna.
– De verkar tänka att ”ja ja, det där löser ni”. Jag tror inte att de förstår hur fruktansvärt mycket arbete det här innebär för oss.

Duckar för fåglar
Den här förmiddagen har Jeanette Ekblom Hägerström gjort en skärminspelning där hon visar hur du testar hörseln på en patient i ett simuleringsprogram. Men att spela in en film är en utmaning när man samtidigt försöker låta bli att fnissa eftersom familjens undulater är på väg att flyga på en.
– Som tur är visar jag bara skärmen just här, annars hade studenterna fått se mig ducka för flygande fåglar. Nu redigerar jag filmen och det är märkligt att lyssna på sig själv, det blir mycket: ”Va? Vad sa jag? Så där kan jag ju inte säga!”

Det första Zoomseminariet med studenterna var snurrigt, men roligt. Jeanette Ekblom Hägerström trodde att hon hade fått koll på verktyget, men det var inte samma sak med studenterna. Någon kunde inte komma in, en annan såg ingenting, en del hittade inte länken och andra förstod inte när seminariet skulle börja. Själv såg hon inte heller när studenterna tryckte på en ”be om hjälp”-knapp när de gjorde grupparbeten i olika virtuella rum. Vissa studenter använde inte webbkamera, utan bara ljud, vilket gjorde det svårt att veta om de var intresserade eller om de över huvud taget var där. Presentationerna i helgrupp gick däremot smidigt.
– Jag kände ”wow, just det här funkar faktiskt!”

Vad gör du på distans?

Michael Lundholm, professor i nationalekonomi på national­ekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Jag sitter hemma vid skrivbordet och spelar in mina föreläsningar. Den första är en introduktion till masterkursen i tidsserieekonometri, som vanligtvis är på två pass om 45 minuter. Det ska jag dela upp i sex mindre delar på cirka 20 minuter var, det är lättare att lyssna på. Sedan har jag mottagningstid i Zoom där studenterna kan ställa frågor.

Vad påverkas mest av omställningen?
– Vi gör datorlaborationer och använder statistiska metoder för att analysera ekonomiska problem. Studenterna övar vanligtvis i ett fysiskt datorlabb tillsammans med lärarassistenten. Men nu är universitetet stängt och assistenten genomför laborationerna i Zoom på schemalagd tid. Det är kritiskt att studenterna har tillgång till en dator, men det har de flesta. Statistikprogrammet kan de ladda ner fritt på nätet.

Hur är det med examinationer?
– Det enda som blir annorlunda är ett seminarium där studenterna gruppvis presenterar vilka data och metoder de tänker använda för att lösa ett ekonomiskt problem. Jag och lärarassistenten ger kommentarer. Det genomför vi nu på Zoom.


Kategorier: Artiklar, Ledarskap, Undervisning, Utbildning
Lärosäten: Karolinska institutet, Stockholms universitet