Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Lärosätenas hållbarhetsarbete behöver granskas på djupet

Björn Brorström och Birgitta Påhlsson presenterar sju punkter som gör ett lärosäte hållbart. Genom att följa punkterna kan hållbarhetsarbetet bli en självklar del av verksamheten, menar de.

15 april, 2020
Björn Brorström, Birgitta Påhlsson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Efterfrågan på kunskaper för en hållbar samhällsutveckling och genomförandet av Agenda 2030 är stor. Det gäller inte minst målet att begränsa de negativa klimatförändringarna, som både direkt och indirekt påverkar möjligheten att hantera övriga stora samhällsutmaningar som adresseras i Agenda 2030. Omställningen till ett fossilfritt samhälle och en anpassning till ett förändrat klimat har ändrat förutsättningarna för hur vi kan leva och bedriva affärer, vilket speglas i ett ökat fokus i samhällsdebatt och forskning på dessa utmaningar.

Universitet och högskolor har en avgörande betydelse för omställningen till ett hållbart samhälle. Forskning och upptäckter inom naturvetenskap ger ökade kunskaper om hur och varför omvärldsbetingelser förändras och vilka konsekvenserna är. Nya rön inom teknikvetenskapen ger lösningar och metoder för effektivisering och anpassning till förändrade förutsättningar. Forskning om beslut och beteenden ger förståelse för hur institutioner, organisationer och individer agerar och fungerar och vilka hindren och möjligheterna för implementering av nya metoder kan vara. Inom utbildningen möter lärare och forskare årligen runt 400 000 studenter. Ett stort ansvar vilar på lärosätena att i dessa möten förmedla fakta, förklara samband och skapa förståelse för sammanhang.

Det händer bra saker vid många universitet och högskolor. I en studie genomförd 2019 granskades hållbarhetsarbetet vid tolv framgångsrika lärosäten närmare. Ambitionerna visade sig vara höga men det konstaterades också att mer måste göras för att hållbarhet ska bli en självklar del av vardagen för studenter, medarbetare och samverkanspartner. Fortfarande gäller inom många lärosäten att när hållbarhet inte specifikt är på dagordningen så tappas perspektivet bort.

Att diskussionen om den kommande forskningspropositionen i sin helhet förefaller kretsa kring betydelsen av ökade basanslag och satsningar på investering och finansiering av infrastruktur mer generellt är anmärkningsvärt. Inlägg och diskussioner borde i stället främst handla om nödvändiga satsningar på forskning med hållbarhet i fokus, där ökade basanslag och resurser till infrastruktur ses som medel för en hållbar utveckling. Tillämpad forskning inom området kan antas ge störst effekt på kort sikt, men utbildning och ökad medvetenhet hos studenter och medarbetare är en förutsättning för utveckling mot ökad hållbarhet på längre sikt.

För att stärka fokus på hållbarhet, samhällsomvandling och förnyelse argumenterar vi för att en kravspecifikation för ett hållbart lärosäte upprättas, mot vilken lärosätena kan jämföra sig. Ett förslag är att rege­ringen ger Universitets­kanslersämbetet i uppdrag att inom utvärderingen av utbildning och forskning även granska hållbarhetsarbetet på djupet, inkluderande en uppföljning av genomförd utvärdering 2016. Hållbarhet bör således vara en självklar bedömningsgrund i utvärderingar av lärosätenas kvalitetssäkringssystem.

Innebörden av vad vi uppfattar vara ett hållbart lärosäte beskrivs nedan i sju punkter. Dessa baseras på vad många i den ovan nämnda studien uppfattar vara dilemman i ambitionen att göra hållbarhet till en naturlig del av verksamheten. Genom att hantera dessa dilemman konstrueras det hållbara lärosätet.

1. Uthållighet. Ett medel för uthållighet och för att över tid upprätthålla hög kvalitet är att ha ett certifierat miljöledningssystem. En certifiering är i sig en tydlig strategisk signal och en bra grund för uthållighet, men de rutiner och kontroller som en certifiering innebär är också en viktig förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Kraven på frekvent återkommande interna och externa uppföljningar och granskningar av hållbarhetsarbetet blir ett kontinuerligt stöd för det hållbara lärosätet. Ett annat betydelsefullt medel för att säkra uthållighet är att inrätta anställningar där erfarenheter av att arbeta tillämpningsorienterat med hållbarhetsfrågor är starkt meriterande. Hållbarhet kommer först och ämneskompetens därefter.

2. Systematiska eldsjälar. Utmärkande för ett hållbart lärosäte är att eldsjälar ges stort utrymme för att verka och med kraft driva hållbarhetsarbetet, samtidigt som ett systematiskt och kollektivt hållbarhetsarbete bedrivs. Förhållandet mellan systematik och enskildas engagemang och initiativ kan uttryckas som att det systematiska arbetet stödjer och underlättar för medarbetare att driva ett utvecklat hållbarhetsarbete. En struktur finns som stödjer utvecklingen av en hållbarhetskultur baserad på medarbetarnas initiativ och utvecklingskraft.

3. Förändringsstrategi. En tydlig strategi och metod finns för hur ett av ledningen drivet förändringsarbete på ett ändamålsenligt sätt möter de förutsättningar som råder i verksamheten. Att utgå från att implementering av beslut om fokus på hållbarhet och arbete med målen i Agenda 2030 sker i verksamheten utan strategisk styrning är alltför optimistiskt. Även det omvända måste gälla; att initiativ i verksamheten fångas upp och tas om hand av ledningen på ett ändamålsenligt sätt så att utvecklingskraft och systematik säkras.

4. Flervetenskap. Goda förutsättningar ges för verklig flervetenskap. Ledningen har ett ansvar för att skapa arenor för möten över disciplinära gränser och ett viktigt instrument är att med strategiska medel prioritera flervetenskapliga program som möter de utmaningar som är formulerade i Agenda 2030. Sådana satsningar måste ses i ljuset av den frihet och det ansvar som den enskilde läraren och forskaren har att formulera frågor och välja metoder och former för publicering av resultat. En balanserad diskussion måste kunna föras om hur linjestyrning och kollegialt inflytande förenas.

5. Progression. En strategi för progression i utbildningen finns baserad på en medvetenhet om problematiken att åstadkomma progression inom utbildningsprogram när det gäller hållbar utveckling och relationen till ämnen och professioner. Det finns en tydlighet i hur och varför kunskap om hållbarhet, generiska kompetenser och bildnings- och förståelsemoment tillförs i kurser och program. Ett stort engagemang finns hos lärare och studenter och samarbete bedrivs inom och mellan kurser och program.

6. Förnyelseförmåga. I det hållbara lärosätet finns kompetens och förmåga att utveckla relevanta kurser och moment som stödjer att målen i Agenda 2030 kan nås. Beslutade ordningar måste finnas för att säkra kvaliteten i de kurser och program som utvecklas. Vetenskaplig grund, långsiktighet och progression är nyckelbegrepp. En förutsättning för inrättandet av nya utbildningar är också förmåga att avveckla kurser och moment för att därigenom ge utrymme åt hållbarhetskunskap. Ordningar finns för hur en avveckling sker och metoder är etablerade för hur program och kurser som inte längre är relevanta eller konkurrenskraftiga identifieras.

7. Trovärdighet. En förutsättning för att kunna bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete är trovärdighet. Detta kan illustreras med att fastställda och distinkta policydokument och strategier för prioritering av hållbarhet, och arbetet med Agenda 2030, förenas med att brister avseende hållbarhet i lärosätets vardag snabbt identifieras och åtgärdas. Visioner och strategier måste ha sin motsvarighet i den organisatoriska vardagen som handlar om företeelser såsom hållbara resor, materialförbrukning, återvinning och effektiv energianvändning.

För att ett lärosäte ska kunna svara mot de formulerade kraven krävs prioriteringar av resurser och styrning. Lärares och forskares drivkraft och nyfikenhet är grunden i akademisk verksamhet, men samhällsbehov kan innebära nödvändig styrning till särskilda ändamål såväl inom lärosätet som från regering och forskningsfinansiärer. Ett sådant ändamål, med syfte att bidra till att samhällsutmaningar hanteras, är storskaliga satsningar på utbildning och forskning för hållbar samhällsutveckling där samarbete över såväl disciplinära gränser som lärosätesgränser sker.

Björn Brorström
Professor emeritus och tidigare rektor vid Högskolan i Borås

Birgitta Påhlsson
Senior universitetslärare och tidigare strateg för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås

Björn Brorström, Birgitta Påhlsson

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023