De lärosäten som Universitetsläraren har varit i kontakt med upplever att tekniken har fungerat bättre än väntat. Videomötesverktyget Zoom hade störningar veckan före regeringens besked, då högskolorna i Danmark och Norge stängde och gick över till distansundervisning.
– Då kom den stora smällen. Det var svårt att starta och komma in på nya möten, säger Valter Nordh, teknikchef på Sunet, en avdelning på Vetenskapsrådet som levererar datatjänster till universitet och högskolor.
I vanliga fall ligger Zoom-användningen inom högskolesektorn i Norden på runt en miljon mötesminuter i veckan och några tusen samtidiga användare. I början av den här veckan var användningen uppe i över 15 miljoner mötesminuter och 60 000 samtidiga användare. På uppdrag av Nordunet, ett samarbete mellan nordiska nätverk för forskning och utbildning, tog Zoom hjälp av molntjänstjätten Amazon och köpte kapacitet i företagets nyöppnade datacenter i Stockholm. På så sätt ökade antalet möjliga samtidiga användare från 10 000 till omkring 100 000.
– Prognoserna är att vi kommer att nå 100 000 samtidiga användare, och därför ökade vi nu i helgen kapaciteten till en kvarts miljon samtidiga användare.
Vissa lärosäten har försprång
Enligt Valter Nordh fungerar lärplattformen Canvas som vanligt. Videoplattformen Kaltura fungerar, men kapacitetsproblem har lett till störningar. Bland annat har det kunnat ta längre tid än vanligt för lärare att ladda upp inspelade föreläsningar.
– Vi jobbar hårt på att lösa problemen och kapaciteten har flerdubblats. Vi tror att de sista störningarna löstes i måndags vid lunchtid, säger Valter Nordh.
Han berättar att lärosätena generellt har system för undervisning och kursadministration på plats. Men en del saknar fortfarande digital tentamen. Högskolorna har kommit olika långt, både när det gäller undervisning och examinationer.
– Vissa är uttalade campuslärosäten, där sitter du i en sal och tar till dig information. Andra har profilerat sig som distanslärosäten och har ett försprång nu, säger han.
Foto: Magnus Hjalmarsson
Dålig uppkoppling och brist på verktyg
Lisbet Holmberg Stark, it-direktör vid Uppsala universitet, upplever att den tekniska kapaciteten och de digitala verktygen har fungerat mycket bra under omställningen. It-avdelningen ser en ökad efterfrågan på stöd och har bland annat ökat it-supportens bemanning.
– Ett problem är att en del av dem som arbetar hemma inte har så bra internetuppkoppling, vilket gör det svårt att använda digitala verktyg. En viss brist på webbkameror och headset finns också, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.
Stockholms universitet har haft störningar på sin lärplattform Athena. Den drivs av företaget It’s learning, som också levererar till grund- och gymnasieskolor, vilket påverkar belastningen. Användare har kastats ut och vissa verktyg har tidvis inte varit tillgängliga.
– Leverantören bygger hela tiden ut kapaciteten och förhoppningsvis ska det snart vara bättre, säger Mia Söderbärj, kommunikationsansvarig på it-avdelningen vid Stockholms universitet.
