I sitt inträdestal till Svenska Akademien framhöll Åsa Wikforss den fria forskningen som en kunskapsbärande samhällsinstitution. Det är en formulering som passar i högtidliga sammanhang, men som i andra sammanhang behöver skärskådas och ifrågasättas.
I mitt ämne, företagsekonomi, finns starka formkrav. Studenternas kandidat-, magister- och masteruppsatser är färdigdisponerade redan innan studenterna har hittat något ämne att skriva om. De skrivs enligt mallen Inledning, Bakgrund, Syfte, Metod och så vidare fram till Slutsats och (ofta) Fortsatt forskning. Många akademiska tidskrifter förväntar sig samma disposition, men ger ännu mer precisa anvisningar. En tidskrift som vänder sig till redovisningsforskare kräver exempelvis att början av inledningsavsnittet innehåller:
(a) en beskrivning av forskningsfrågan
(b) ett påstående om att frågan är viktig för tidskriftens läsare
(c) svaret på frågan.
Informationen ska lämnas i separata stycken. I slutet av inledningsavsnittet ska dispositionen av resten av artikeln anges. Där ska det också finnas ett särskilt, pregnant skrivet underavsnitt med överskriften ”Bidrag” (Contribution). I slutsatsavsnittet ska författarna återkomma till forskningsfrågan och upprepa uppgiften om bidrag.
En bestämd disposition behöver inte – och kan kanske inte – förstöra ett nydanande innehåll. Även artiklar disponerade enligt mall kan vara spännande. Och en förutsägbar disposition underlättar för läsare som är tveksamma till att ta itu med en hel artikel. Det blir lätt att hitta artiklar som man inte behöver läsa.
Men frågan är om form och innehåll bör skiljas åt på det sätt som malltänkandet förutsätter. Krav på preciserade forskningsfrågor och lika preciserade svar tvingar fram formuleringar som gör att arbetet kommer att likna sudoku. Nyanser och resonemang rensas bort eftersom det blir viktigt att få redovisningen att ”stämma”. När läsarna inte ges tillfälle att själva bilda sig en uppfattning om värdet av det som presenteras minskar utrymmet för överraskningar. Forskarna har redan klargjort vad det är fråga om. Knappast någon läser examensarbeten eller akademiska artiklar på obetald fritid.
En viktig fråga gäller dispositionens inverkan på forskningens innehåll. Studenter anpassar redan från början sitt arbete till den mall de vet att de förväntas följa. De gör Inledning och Bakgrund till skrivbordsprodukter, formulerar sina frågor så snävt att de kan besvaras med hjälp av fyra, sex eller åtta intervjuer och beskriver sitt (ointressanta) ”svar” som bidrag.
Risken finns att forskare gör likadant. Då bidrar stränga formkrav till en forskning inriktad mot frågor som kan besvaras på ett tydligt sätt. Enkla frågor ges företräde framför svåra frågor och all forskning blir framgångsrik.
Genom att prioritera läsares intresse av att slippa läsa begränsar forskare sin frihet.
Karin Brunsson
Docent i företagsekonom
