– Jag är väldigt intresserad av hela grejen med trädgårdar, växterna, sociala och politiska aspekter och allting runt omkring, säger Anna Andreasson Sjögren.
– Att mitt avhandlingsarbete handlar om medeltiden beror på att alla svenska berättelser om trädgårdshistoria hittills börjat där. Men uppfattningen om medeltidens trädgårdar är väldigt präglad av tidigt 1900-tal, och det finns inte mycket verklig medeltid i den. Så bilden behöver helt enkelt uppdateras.
Sagor, krönikor och kyrkmålningar
Det är ont om skriftliga källor och det finns inga bilder som visar verkliga svenska trädgårdar på medeltiden.
– När det gäller skriftliga källor finns en del brev och räkenskaper, men också litteratur som sagor och krönikor, och så studerar jag kyrkmålningar. Överallt kan man hitta små fragment som kan spegla hur man såg på trädgårdar.
Men för att få mer kunskap om den praktiska trädgårdsodlingen måste man gå till arkeologin, och då främst grävrapporter.
– På senare år har det grävts mycket i städerna, när något ska byggas, så kunskapen om vad som finns under marken i städerna har ökat kraftigt.
Kan se bevarade frön
Det är först för ett par decennier sedan som man på allvar började undersöka odlingslager och trädgårdslämningar.
– Odlingsjordlager kan verka ointressanta vid en snabb blick, men om man tittar i detalj ser man att jorden exempelvis förbättrats med sand eller lera, och i mikroskop ser man bland annat bevarade frön.
Tillsammans med andra lämningar som brunnar, hus och hägnader blir det till en bild av hur trädgården sett ut.
– I stadsträdgårdarna på medeltiden kan man förutom kål och morötter hitta spår av fruktträd, kryddväxter, blommande växter och medicinalväxter.
