Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stor variation när VR frågade om kön och genus

Vetenskapsrådets nya anvisning till sökande att redogöra för köns- och genusperspektiv i sin forskning, när det är relevant, fick varierande resultat i pilotomgången.

16 mars, 2020
Kajsa Skarsgård
Flera forskningsråd ska enligt sina instruktioner från regeringen främja köns- och genusperspektiv i forskningen och efter en pilotomgång lyfter Vetenskapsrådet nu frågan i de flesta utlysningar.

Inför att de flesta av Vetenskapsrådets, VR:s, bedömningsgrupper i år ska ta köns- och genusperspektiv i forskningen i beaktande har en upp­följning av pilot­projektet från förra året gjorts.
Då var det, som Universitets­läraren tidigare har berättat, sökande inom områdena klinisk behandlingsforskning, medicin och hälsa samt utbildningsvetenskap som fick ange hur dessa perspektiv var relevanta i deras forskning, eller varför de inte var det.

VR:s uppföljning visar att forskare som var tidigare i sin i karriär i större utsträckning angav att perspektiven var relevanta, och inom de två hälsoområdena angav kvinnor det i högre utsträckning än män.
Men det fanns också oklarheter kring vad dessa perspektiv innebär och hur de skulle bedömas. Rapporten rekommenderar därför förtydliganden i informationen och bättre förberedelser för alla bedömargrupper.
Men att två av de fyra ordförandena inom klinisk behandling inte hade nåtts av eller missuppfattat den information VR gett, väcker också frågan om de inblandades eget ansvar att ta till sig och söka information.

VR hade laddat för att kunna ta emot frågor från sökande, men fick inga rörande köns- och genusperspektiven, trots att 25 procent senare angav att informationen om detta var otydlig och 6 procent att den var mycket otydlig.
Granskare inom samtliga tre ämnesområden menade att motiveringarna om varför perspektiven var relevanta eller inte var av varierande kvalitet, och även när de uppgavs som relevanta i motiveringen fanns perspektiven inte alltid ordentligt integrerade i forskningsplanen.

Lisbeth Söderqvist

”Kan bero på ämnesområde”
Inom medicin och hälsa var beviljandegraden två procentenheter lägre bland ansökningar som angett att köns- och/eller genusperspektiv var relevanta, inom klinisk behandlingsforskning fem procentenheter högre och inom utbildningsvetenskap nio procentenheter högre.
– Resultaten i uppföljningen pekar åt lite olika håll och det kan bero på ämnesområde och vem man frågar. Den är bara från ett år så man får tolka resultaten försiktigt och vi rekommenderar att det görs fler uppföljningar över tid, säger Lisbeth Söderqvist vid VR som har varit uppdrags­ledare för piloten och uppföljningen.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023