Frågan om hur SULF ska organiseras har diskuterats många år inom förbundet. Till exempel fick förbundsstyrelsen i uppdrag av kongressen 2004 att utreda den lokala ombudsmannaorganisationen. Man övervägde förstås flera alternativ. Ett av dessa var att avveckla de befintliga anställningarna som lokal ombudsman och i stället lägga resurserna på det centrala förbundskansliet. Men om detta alternativ slog styrelsens rapport fast att ”en sådan åtgärd vore till skada för SULF. De lokala ombudsmännen fullgör flera för förbundet nödvändiga funktioner. De är aktiva rekryterare av nya medlemmar och av förtroendevalda, de bidrar till att synliggöra förbundet, samtidigt som de stärker dess profil och identitet.”
Det var en välargumenterad slutsats: de lokala ombudsmännen är viktiga för SULF. Följaktligen valde förbundet en annan organisationsmodell, nämligen att stärka stödet för de lokala ombudsmännen och samtidigt ge dem ett regionalt ansvar för medlemsrekrytering och medlemsinformation. Det är den modell SULF haft under ganska många år.
Från ett lokalt perspektiv gör de lokala ombudsmännen utomordentligt viktiga insatser. Förutom de som nämnts ovan måste man peka på att de säkerställer kontinuitet i stödet till de lokala SULF-föreningarna. Detta är nog också skälet till att många lokala föreningar genom åren har motionerat på kongresserna om att stärka den lokala ombudsmannaorganisationen. Senast vid kongressen 2018 fördes en motion fram från SULF/Stockholm om att SULF måste säkerställa att ombudsmän har fysisk närvaro på lärosätena.
Desto mer överraskande därför att nås av beskedet att förbundskansliet utan samråd med de lokala SULF-föreningarna plötsligt har valt att centralisera kansliet till Stockholm! Bara enstaka ombudsmän lämnas kvar i Göteborg och Malmö. Att själva processen skett i det fördolda (inte ens förbundsstyrelsen informerades förrän i sent skede) är sorgesamt då vi lokalt ständigt kämpar för öppenhet och transparens från lärosätets sida.
Men det är värre än så, för mot bakgrund av den noggranna analys som gjorts tidigare inom förbundet framstår detta som ett stort misstag som riskerar att betydligt försvaga SULF. Naturligtvis kan man förstå att en större mängd ombudsmän samlade under samma tak i Gamla stan i Stockholm skulle bidra till det centrala kansliet. Förbundet behöver balansera olika intressen och har behov av specialistkompetens. Men vill vi ha ett kontor i Stockholm, vill vi inte ha en organisation med lokal närvaro i hela landet?
Från vårt lokala perspektiv finns ingen tvekan om svaret. Vi behöver ha kanslimedarbetare som är utplacerade vid lärosätena. Deras närvaro, råd och stöd skapar ett mervärde för den lokalfackliga aktiviteten som går långt utöver medarbetarens arbetsuppgifter. Centraliseringen kommer att innebära en betydligt lägre servicenivå för de lokalföreningar som blir av med sin lokala ombudsman. Visserligen finns lokala ombudsmän bara vid de stora universiteten, där flertalet medlemmar finns. Men vi är rädda att nyordningen inte heller kommer att ge någon väsentlig förbättring för de övriga lokalföreningarna.
Förändringen kommer alltså att leda till en generell försvagning av SULF:s lokalföreningar. När förbundet blir mindre synligt på lärosätena kommer det att försvaga medlemmarnas känsla av att SULF är på plats hos dem. Det försvagar vår förmåga att attrahera nya medlemmar.
Här krävs ett omtag. Stärk gärna banden mellan förbundskansliet och de lokala ombudsmännen. Förtydliga ombudsmännens regionala ansvar om det behövs, men behåll SULF:s lokala ombudsmän!
SULF/Linköpings universitet,
genom ordförande David Rule
Replik från SULF:
Omorganisationen ger bättre stöd till alla SULF-medlemmar
Den nya organisationen ska förbättra arbetsmiljön för SULF:s förhandlande ombudsmän. Samtidigt gynnas alla medlemmar av en stärkt förhandlingskraft, skriver förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
SULF:s lokalföreningar vid landets olika lärosäten genomför dagligen ett medlemsnära arbete som är viktigt. Artikeln som SULF Linköping har skrivit är ett exempel på den omsorg för våra medlemmar som finns bland SULF:s förtroendevalda.
Verksamhetsförändringen som nu sker innebär att samtliga ombudsmän på SULF förhandlar och ger arbetsrättsligt stöd till förtroendevalda och medlemmar. Den främsta orsaken till förändringen är att antalet arbetsrättsliga frågor ökat, och att de ombudsmän som har dessa uppgifter är arbetstyngda. Det behövs helt enkelt fler förhandlande ombudsmän!
Genom att stärka förbundets förhandlingsverksamhet gynnas alla SULF:s medlemmar, men det innebär tyvärr i detta fall också att SULF-föreningen i Linköping inte kan behålla den uppskattade lokalt placerade ombudsmannen. Som arbetsgivare ansvarar SULF:s kansli för sina anställdas arbetsmiljö. När återkommande arbetsmiljöundersökningar visat en alltför hög arbetsbelastning för de förhandlande ombudsmännen faller det på vårt ansvar som arbetsgivare att göra något åt situationen. Det är ju så vi vill att andra arbetsgivare ska agera. Då en utökning av kanslipersonalen inte är möjlig återstod för oss att omprioritera och omorganisera inom nuvarande ramar.
Verksamhetsförändringen innebär att två deltidsanställningar som icke-förhandlande lokala ombudsmän försvinner och att en ny heltidsanställning som förhandlande ombudsman med placering i Göteborg skapas. Placeringen i Göteborg sker dels för att ge närhet till de många lärosäten som finns i väst och syd, dels för en bättre arbetsmiljö för den ombudsman som i dag är placerad i Göteborg.
Givetvis kommer förändringen att påverka de lokalföreningar som tidigare haft en lokalt placerad ombudsman vid lärosätet. SULF:s kansli har därför fått i uppdrag av förbundsstyrelsen att i dialog med de lokala SULF-föreningar som påverkas finna former för överlämning men också för ett fortsatt stöd till er i Linköping. Ett stöd som genom verksamhetsförändringen kommer att kunna fördelas mer rättvist till samtliga SULF-föreningar över hela landet.
Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör på SULF
