Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Besatt av att förändra världen

Med psykologin som verktyg vill Kirsti Jylhä förstå hur vi människor fungerar. Varför vi kallar klimatet för mänsklighetens ödesfråga samtidigt som vi gör för lite för att rädda planeten. Vissa tror inte ens på klimatförändringarna. Hur kan det vara så?

10 februari, 2020
Jennie Aquilonius
Martin Adolfsson
Kirsti Jylhä har precis flyttat till New York där hon gör en del av sin postdok vid New York University. Hon ska bland annat vara gästforskare hos professor John Jost som har ett labb för social rättvisa.

Kirsti Jylhä har alltid älskat romaner. Att djupdyka i andra människors liv och tankar. Som 13-åring sitter hon en dag och bläddrar i en psykologibok. Blir helt fascinerad. Här finns ju förklaringar till varför människor gör som de gör! Ett helt fält som handlar om hur folk tänker. Snart blir hon även besatt av att förändra världen. Vill hjälpa till att skapa en värld där människor mår bra och behandlar varandra väl. En värld utan krig och konflikter. Länge viftar folk bort henne, säger: Världen, den är som den är, den kan inte du påverka. Du är ung och idealistisk, det går över.
– Men jag är fortfarande sådan, det har bara blivit värre. Jag vill göra vad jag kan. Jag tänkte tidigt att psykologi är ett bra verktyg eftersom ju mer vi förstår varandra desto mindre benägna är vi att bråka och behandla varandra illa, berättar Kirsti Jylhä över Skype från sitt nya hem i Harlem i USA.

Hit har hon precis flyttat för att göra en del av sin postdok vid New York University. Samtidigt som vi pratar härjar stora bränder i Australien. Greta Thunberg har under 2019 fått tusentals människor att klimatstrejka världen över. Klimatet kallas för mänsklighetens ödesfråga. Ändå händer så lite. Och en del tror inte ens att klimatförändringarna existerar – trots omfattande vetenskapliga bevis. Varför är det så? Och vad kan göras åt det? Det handlar Kirsti Jylhäs forskning om.

Synen på rättvisa påverkar
Just nu är hon gästforskare hos professor John Jost, en stjärna inom social­politisk psykologi, och besöker hans labb för social rättvisa. För vår syn på rättvisa verkar, i alla fall enligt Kirsti Jylhäs och hennes kollegors svenska studier, spela en stor roll för sannolikheten att någon ska förneka att klimatet förändras, att det är människan som orsakar förändringarna eller att konsekvenserna är allvarliga. De som accepterar orättvisor mellan grupper i samhället ligger högt på skalan social dominansorientering, SDO. De har vanligtvis låg empati och menar att hierarkier mellan människor uppstår naturligt, det är inget som samhället ska göra något åt.
– Det är inte vi i till exempel Sverige och Finland som i första hand drabbas av klimatförändringarna. Då kan det vara lättare att vänta på mer evidens innan du vill vidta åtgärder. Du riskerar inte så mycket genom att inte lita på dem som säger att klimatet håller på att förändras.

Fältet klimatpsykologi är nytt och många frågor ännu outforskade. Kirsti Jylhä berättar att det finns flera orsaker till att en person förnekar klimatförändringar, men ens ideologiska synsätt tycks ha störst betydelse. Tidig klimatpsykologisk forskning, fortsätter hon, visar att personer som står politiskt till höger och har konservativa eller auktoritära attityder är mer benägna att förneka klimatförändringarna. Varför det är så är inte helt klarlagt och resultaten spretar.

En förklaring kan vara att dessa personer upplever att traditionella värderingar och samhällsstrukturer skänker trygghet. De vill inte förändra det rådande systemet. En del upplever till och med tal om klimatet som ett redskap för att vrida samhället åt vänster.
Hennes egen hypotes är att SDO är viktigare än ett generellt motstånd mot förändringar, i alla fall i de samhällen som inte i första hand drabbas av klimatförändringarna. Hon och hennes kollegor har också två artiklar, som just nu är på peer review, med nya resultat som visar att negativa attityder mot bland annat feminism och invandring är ännu starkare prediktorer.

Förnekelsemaskiner fabricerar forskning
Synen på rättvisa spelar roll eftersom de som vill få till åtgärder för att rädda jorden ofta använder rättviseargument: Vi kan inte fortsätta leva som vi gör eftersom andra människor kommer att drabbas av det. Men tycker du inte att rättvisa är viktigt biter inte sådana argument. Nästa steg i Kirsti Jylhäs forskning är att försöka hitta sätt att kommunicera som når dem som inte bryr sig.
– Om du tycker att social orättvisa är okej, hur kan då klimatfrågan bli intressant för dig? Det har inte forskats på alls, det ska vi förhoppningsvis göra under våren.

Men motståndarsidan ligger före. Kirsti Jylhä berättar att framför allt olje- och kolindustrin har bildat så kallade förnekelsemaskiner, denial machines, som består bland annat av tankesmedjor och institut som tar fram och sprider falsk forskning. De har fabricerat bevis mot klimatförändringarna i cirka 50 år. Syftet är, förklarar Kirsti Jylhä, att skapa tvivel hos allmänheten.
– Förnekelsemaskinerna har skapat ett otroligt trovärdigt material. De tar till exempel riktiga klimatrapporter och använder samma layout, men med sina egna siffror och slutsatser. Hur ska en vanlig person veta vilken rapport som är rätt?

Personer som hör av sig till Kirsti Jylhä skickar ofta material som enligt dem motbevisar klimatförändringarna, från källor som de själva litar på. Andra känner sig personligt träffade, och vill berätta att de inte alls är som de upplever att hon beskriver dem.
– De som hör av sig vill ofta kritisera min forskning. Vissa tycker att jag inte borde ha blivit doktor med det här, för att det är trams. Andra tycker att institutionen borde ha stoppat mig. En del skriver bara en mening, som att ”I Sovjet använde man också psykologer för att jaga oliktänkande”, så hotade känner de sig.

Var rädd för att gå till jobbet
Efter att Kirsti Jylhä disputerade på sin avhandling om psykologin bakom klimatförnekelse 2016 följde några mardrömslika månader. Hon möttes av en flod av mejl och negativa reaktioner. Det var skrämmande. Hon var inte van och visste inte hur hon skulle hantera dem.
– Jag var rädd och vågade knappt gå till jobbet. Jag visste inte vad det här kunde leda till, vilka människorna som skrev var och vad de i värsta fall skulle kunna göra.

Det hela lugnade ner sig med tiden och i dag tycker Kirsti Jylhä mest att det är intressant att få mejlen. Det känns viktigt att ha en öppen dialog, även om det inte är de mest extrema klimatförnekarna som hon vill försöka nå genom sin forskning, då deras attityder troligtvis inte går att påverka. Mejlen ger henne en chans att förstå hur klimatförnekarna tänker och möjlighet att förklara sin forskning.

”Många är villiga att förändra”
Från början var det inte klimatfrågorna som lockade Kirsti Jylhä till forskningen. Hon visste att klimatet höll på att förändras och var orolig, men hade inte förstått vad det egentligen innebar. Avhandlingen skulle egentligen handla om fördomar och konflikter mellan grupper. Hennes intuition sa att personer som inte tror på klimatförändringar också ligger högt på skalorna för social dominansorientering och auktoritära attityder, faktorer som även korrelerar med fördomsfullhet. Hon upptäckte att det inte fanns några studier om klimatförnekelse och SDO, och gjorde en pilotstudie tillsammans med sin handledare. Materialet växte och blev alltmer intressant.

Nu studerar hon bland annat attityder till beteendeförändringar och hur våra psykologiska hinder mot klimat­åtgärder kan övervinnas. Kirsti Jylhä menar att politiker behöver fatta beslut som gör det lättare för männi­skor att leva miljövänligt.
– Många är villiga att göra större förändringar i sina liv så länge andra också gör det.

Hon tycker att diskussionen kring klimatet fokuserar för mycket på vad människor måste ge upp och hur de ska begränsa sina liv. Vi måste tala mer om vad vi vinner på en omställning till ett mer miljövänligt samhälle. Människor mår till exempel ofta bättre när de lever i enlighet med sina värderingar.
– Det behövs också politiska visioner. På vilket sätt ska vi skapa ett nytt samhälle? Hur ser framtiden ut när vi lever mer klimatvänligt?

Jennie Aquilonius
Martin Adolfsson

PERSONLIGT

Kirsti Jylhä är 39 år och kommer ursprungligen från Finland. Hon är doktor i psykologi vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och forskar om klimatförnekelse och psykologiska barriärer mot klimatåtgärder. Hon gör sin postdok och är gästforskare vid University of New York. Under 2019 tillbringade hon ett halvår vid University of Kent i England och i höst bär det av till University of Waikato-Tauranga på Nya Zeeland. Kirsti Jylhä funderar alltid över om hon verkligen måste flyga, men upplever att det inte går att helt välja bort flyg i jobbet i hennes nuvarande livssituation.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023