Nätverk ska förebygga spionage mot lärosäten

Ett nytt nätverk för säkerhet ska förbättra lärosätenas arbete med allt från hat och hot till forskningsspionage och kontroll av farliga ämnen. Högskolesektorn har varit lite naiv, menar nätverkets ordförande, Göteborgs universitets säkerhetschef Jörgen Svensson.
händer skriver på tangentbord
Lärosätena ska bli bättre på att förebygga forskningsspionage samt hat och hot mot personal och studenter.

I slutet av januari skapade Nätverket för säkerhet vid svenska lärosäten fyra arbetsgrupper som ska jobba med följande:
*Mer proaktivt och handfast arbete mot hot och våld mot lärare och studenter.
*Förbättrade rutiner och processer för kontroll av produkter för dubbel användning, som både kan användas i fredligt och i militärt syfte.
*Hur de nya reglerna för brandfarliga varor påverkar lärosätena.
*Hur lärosätena jobbar med skyddsvärd verksamhet som faller under säkerhetsskyddslagen.

”Dåliga på bakgrundskontroller”
Viss forskning kan vara skyddsvärd och lärosätena måste då säkerställa att personerna som jobbar med den är dem de uppger sig för att vara och att de jobbar i rätt forskningssyfte och inte för att stjäla forskning eller spionera åt främmande makt. Lärosätena kan göra det genom fördjupade bakgrundskontroller vid rekrytering, i form av referenstagningar och efterforskning i öppna källor.
– Lärosätena är väldigt dåliga på det. De brukar väl ha en rutin, men ofta inte någon struktur för vad som ska kollas upp. Detta handlar om kvalitetssäkring också, vi har fått tydliga indikationer på att personer har utgett sig för att vara forskare som inte finns i verkligheten, säger Jörgen Svensson.

Han refererar också till Säpos rapporter om att Ryssland, Kina och Iran försöker använda forskare för att komma åt information. När det handlar om utländska forskare som behöver söka arbetstillstånd i Sverige och ska arbeta med känt skyddsvärd verksamhet, som till exempel kärnfysik, finns rutiner för samarbete mellan Migrationsverket och Säpo.
Men, berättar Jörgen Svensson, alla myndigheter måste också själva analysera om de har verksamhet som är känslig för Sveriges säkerhet och i så fall ta fram riktlinjer kring detta. Det kan finnas skyddsvärd forskning som inte ser ut som det vid en första anblick, och som därför inte skapar en flaggning hos Säpo.

Hur ska arbetsgivaren agera för att minska risken att fördjupade bakgrundskontroller upplevs som kränkande av den sökande?
– Man ska vara tydlig och öppen under anställningsförfarandet, att det handlar om känslig forskning och att man därför kommer att göra fördjupade referenstagningar och kontroller. Det ska inte vara något hemlighetsmakeri, säger Jörgen Svensson.

Ökad benägenhet att rapportera hot
Att hotet och hatet mot forskare ökar har rapporterats om tidigare. Någon säker statistik över det har däremot inte Jörgen Svensson, men han säger att det handlar om de som forskar om ämnen som är känsliga i samhällsdebatten.
Göteborgs universitet, GU, har ett incidentrapporteringssystem och när personalen förstår att det är därifrån säkerhetschefen får informationen som han drar för universitetsledningen, ökar benägenheten att rapportera.
– Problemet är att många av de utsatta personerna får så mycket hat och hot att de inte orkar rapportera allt vidare, säger Jörgen Svensson.

För att få en bättre bild av forskares och universitetslärares utsatthet för hot och hat kommer Nationella sekretariatet för genusforskning att genomföra en enkätundersökning under 2020 tillsammans med SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

”Säkerhetsarbetet låg efter”
När Jörgen Svensson blev anställd som säkerhetschef vid GU 2016 hade han tio år av säkerhetsarbete inom Försvarsmakten bakom sig, liksom flera år inom privat sektor.
– Jag kunde konstatera att säkerhetsarbetet vid universitetet låg lite efter, om jag ska vara diplomatisk.

Han fick gehör, både på GU och inom SUHF, som gjorde en kartläggning av hur lärosätena jobbar med säkerhet. Behovet av samordning blev tydligt och resulterade i nätverket som Jörgen Svensson nu leder och som är fristående från SUHF.
Genomgående jobbar han för att säkerhetsarbetet vid de svenska lärosätena ska bli proaktivt i stället för reaktivt, och att det ska göras systematiskt och utifrån riskanalyser, i stil med arbetsmiljöarbetet.
– Vid GU är universitetsledningen väldigt säkerhetsmedveten men det gäller att övrig personal på universitetet också ser att det finns möjlighet att få stöd.

Han poängterar att det inte handlar om att låsa igen allt, utan om att ha en kontrollerad öppenhet.
– Säkerhetsarbetet är en stödprocess för att vi ska kunna vara så öppna som möjligt i vår forskning och i våra lokaler, och kunna vidta åtgärder så fort som möjligt om det händer något.

Säkerhetschefer långt från ledningen
Ytterligare en sårbarhet som Jörgen Svensson har identifierat inom högskolesektorn är att säkerhetschefen ofta är placerad under lärosätets fastighetsavdelning, flera led från ledningen i stället för direkt under den.
Han menar att detta är ett gammaldags sätt att se på säkerhetsarbetet, som något som bara handlar om lås och larm.
– GU:s säkerhetssektion ligger under fastighets- och serviceenheten, men ledningen är som tur är säkerhetsmedveten så jag har ändå direktkontakt med direktören. Kommer det en ny rektor med en annan syn kan vi bli avkapade direkt och vi riskerar att återigen bli inkopplade först när något har hänt.


Kategorier: Artiklar, Akademisk frihet, Arbetsmiljö, Kvalitet
Lärosäten: Göteborgs universitet