I och med att Storbritannien lämnar EU i dag den 31 januari får Sverige ytterligare en stol i EU-parlamentet, och den går till Miljöpartiet och Jakop Dalunde. Som det ser ut nu tar han plats i utskottet för transport och i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, ITRE.
Även under förra mandatperioden satt han i ITRE och var den enda svensken i dess arbetsgrupp för forskning.
– Jag vill definitivt tillbaka till den arbetsgruppen, säger Jakop Dalunde och signalerar vad hans intresse som miljöpartist är där:
– Ska vi klara klimatfrågan måste vi se till att våra satsningar på forskning och innovation går i hållbar riktning, vi har inte tid att lägga energi och resurser på ohållbara lösningar.
Under den förra mandatperioden representerade Jakop Dalunde partigruppen De gröna i förhandlingarna om EU:s kommande ramprogram Horisont Europa.
Hur arbetet inom ITRE ska fördelas och organiseras är inte klart, men även om han inte blir en del av en arbetsgrupp för forskning kommer han genom sin plats i ITRE i alla fall att kunna spela en roll i dess arbete att följa implementeringen av ramprogrammet för 2021–2027.
Ytterligare svenskar i utskottet är sverigedemokraten Jessica Stegrud, som framför allt är intresserad av energifrågor, och kristdemokraten Sara Skyttedal som också uttalat ett särskilt intresse för utskottets forsknings- och innovationsfrågor. Moderaten Tomas Tobé och socialdemokraten Heléne Fritzon är ersättare i ITRE.
Övergångsregler till årsskiftet
Oron för plötsliga lagförändringar med anledning av brexit har skjutits på framtiden genom övergångsregler som gör att det mesta fortsätter fungera som vanligt till årsskiftet. För lärosätena betyder det att de under hela 2020 kan fortsätta att söka forskningsmedel inom Horisont Europa tillsammans med brittiska kollegor, liksom skicka och ta emot studenter inom Erasmusprogrammet.
Huruvida formerna för EU:s och Storbritanniens framtida relation hinner blir klara till årsskiftet, och om övergångsreglerna annars kommer att förlängas, är högst oklart.
Britterna har sagt att de vill vara med i det kommande ramprogrammet Horisont Europa, men hur det skulle ske är uppe för förhandling och EU-kommissionen har varnat att Storbritannien inte kan plocka russinen ur kakan.
KI kan flytta fram positionerna
Karolinska institutet, KI, har mycket EU-finansierat forskningssamarbete med Storbritannien och det har ofta varit de brittiska forskargrupperna som har varit huvudsökande. Men Björn Kull, chef på avdelningen för forskningsstöd, berättar att det sedan brexitomröstningen funnits en ökad försiktighet på KI kring att ha Storbritannien som partner i ansökningar, på grund av den osäkra framtiden.
En följd av brexit kan därför bli att KI flyttar fram sina egna positioner.
– Det finns absolut ett större intresse vid KI att vara huvudsökande. Sedan krävs det vissa saker för att man ska vilja vara det, det är en finansiell risk till exempel. Men det ingår också i KI:s strategi för 2030 att vi i större utsträckning ska ta på oss ledartröjan i stora internationella samarbetsprojekt, säger Björn Kull.
Eftersom det finns en tydlig vilja till fortsatt nära samarbete från bägge håll räknar han också med att KI tecknar bilaterala avtal med brittiska institutioner om det skulle behövas i framtiden.
– Det vi kanske är mest är bekymrade över är om man inte hittar lösningar på hur vi ska dela data eller vad som händer om vi inte lyder under samma regler rörande kliniska prövningar, säger Björn Kull.
Oklart om fortsatt medverkan i Erasmus
Sara Laginder, internationell handläggare vid Uppsala universitet följer särskilt utvecklingen kring Erasmusprogrammen. Storbritannien är det land dit flest Uppsalastudenter gör ett utbyte, omkring hundra om året. Något färre britter kommer till Uppsala universitet varje år.
Det värsta scenariot hon ser är att det blir ett avtalslöst tillstånd när övergångsreglerna går ut. Sara Laginder menar att en sådan situation framför allt skulle kunna innebära mer byråkrati och krångel med visum, men att man på både brittisk och svensk sida skulle försöka stötta studenterna i att överkomma det.
Hon var i Bryssel förra veckan och träffade brittiska representanter. De ville förmedla att det var ett missförstånd vad som i viss media nyligen hade framställts som att det brittiska parlamentet röstat ner ett förslag om att fortsatt vara med i Erasmusprogrammet.
– Britterna är fortsatt intresserade av att vara med, men förslaget röstades ner för att de inte kan gå ut och lova detaljer kring det innan de har förhandlat det med EU, säger Sara Laginder.
Även om Storbritannien lämnar Erasmusprogrammet tror hon att utbytet kan fortsätta lika intensivt genom bilaterala avtal. Det som studenterna kan gå miste om då är det månatliga stipendiet på 460 euro som ges inom Erasmusprogrammet. Men stipendiet verkar inte vara avgörande för studenternas val, då USA och Australien är de näst mest populära destinationerna från Uppsala universitet.
– Vi får vänta och se vad året ger och vad man kommer fram till i förhandlingarna. Vi bevakar frågan och har beredskap. Så fort vi får tydligare besked kommer vi att agera utifrån det, säger Sara Laginder.
