Nyligen framtagen statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar att andelen visstidsanställningar är 45 procent för dem med utländsk bakgrund, medan den är 20 procent för personer med svensk bakgrund.
– De här siffrorna är ett grovt mått. I dem ingår alla visstider, alltså även meriteringsanställningar och också exempelvis gästprofessorer som inte har någon utsatt situation på arbetsmarknaden, säger utredaren Annika Haglund på UKÄ, som tagit fram statistiken.
Tittar man på andelen med en allmän visstidsanställning eller vikariat blir siffrorna annorlunda, men bilden blir likartad. Då är 18 procent av dem med utländsk bakgrund visstidsanställda, men 9 procent av dem med svensk bakgrund.
– Vi tycker det är väldigt intressant att titta på de allmänna visstiderna och vikariaten för det är där vi ser att problemen finns i och med att de anställningarna inte ingår i högskolans karriärstruktur över huvud taget, säger Annika Haglund.
Planerar djupare analys
Varför andelen visstidsanställningar är högre för dem med utländsk bakgrund än dem med svensk bakgrund ger däremot inte statistiken svar på.
– Min tanke är att vi borde gräva djupare i de här siffrorna och ta med andra variabler. Man borde få med ålder, doktorsexamen, tid i Sverige, hur det ser ut på olika lärosäten. Och försöka komma fram till hur kan man förklara de här skillnaderna.
Att bara lyfta frågan är en bra början, anser Annika Haglund.
– När vi på UKÄ tar fram statistik tittar vi ju på kvinnor och män. Det är ett krav, men när vi gör en analys stannar vi ibland där. Men det finns ju andra aspekter av likvärdighet och jämställdhet. Utländsk bakgrund är en sådan aspekt.
UKÄ har nu planer på att gå vidare med den här typen av arbete.
– Vi ska titta på dem i personalen som har en internationell bakgrund, alltså på dem som har en högskoleexamen som inte är svensk, säger Annika Haglund.
”Borde inte vara så stora skillnader”
SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping påpekar att det kan finnas faktorer som snedvrider statistiken.
– Eftersom många kommer till Sverige för att arbeta en kortare tid, som gästforskare eller postdoktorer, är det rimligt att det finns skillnader mellan svenskar och utlandsfödda. Exempelvis har åtta av tio postdoktorer utländsk bakgrund. Men skillnaderna borde inte vara så här stora.
Med reservation för eventuell snedvridning visar alltså statistiken att personer inom akademin som har utländsk bakgrund dubbelt så ofta är visstidsanställda som personer med svensk bakgrund.
– Ja, och då kommer vi till det jag kallar strukturell diskriminering, att det finns en hierarki på arbetsmarknaden strukturerad efter nationalitet. Personer med utländsk bakgrund har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Så är det generellt, säger Git Claesson Pipping.
Hon menar att lärosätena i det avseendet troligen inte skiljer sig från resten av arbetsmarknaden.
– Det blir bara så tydligt i akademin eftersom vi har så många på lärosätena med utländsk bakgrund.
Många internrekryteringar kan spela in
Akademin sticker sedan länge ut med en ovanligt hög andel med utländsk bakgrund. De flesta har kommit hit för att ett arbete på lärosätena, för en postdok eller för en annan anställning, alternativt som masterstudenter eller som doktorander.
Redan år 2000 konstaterade utredningen Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) att det bland högskolans personal finns en överrepresentation av personer som är utrikes födda jämfört med resten av arbetsmarknaden. Utredningen påpekade också att 1998 fanns de största andelarna personer med utländsk bakgrund i ”lösa” tjänster, som tidsbegränsade forskaranställningar.
En faktor som kan spela in är den stora andelen internrekryteringar vid lärosätena.
– Den höga andelen internrekryteringar i akademin är ett stort problem och den får sannolikt också den effekten att de som kommer utifrån får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Git Claesson Pipping.
Hon påpekar att det är en hel del frågetecken kring vad som döljer sig i statistiken.
– Jag måste säga att det här är riktigt intressant. Och jag är mycket nyfiken på vad som kommer att visa sig vid en mer djupgående analys av siffrorna, säger hon.
Även arbetsgivarsidan anser att den här frågan bör granskas ytterligare.
– Det här är viktigt att undersöka närmare inom lärosätena för att se hur det ser ut och vad det kan bero på, uttalar sig via mejl Sigbritt Karlsson, ordförande i Sveriges universitets och högskoleförbunds, SUHF:s, arbetsgivargrupp och rektor vid KTH.
