Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Avsked för forskningsfusk prövas snart i AD

Den 17 mars börjar förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, om uppsägningen av den forskare vid Lunds universitet som avskedades förra året efter att ha fällts för oredlighet i forskning. Samtidigt har möjligheten att överklaga oredlighet i forskning prövats i flera instanser.

16 januari, 2020
Björn Forsberg

I stämningsansökan till Arbetsdomstolen står det:
”Saco-S genom SULF menar i första hand att Lunds universitet inte kan styrka att XX gjort sig skyldig till oredlighet i forskning, vare sig uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Universitetet har inte kunnat bemöta invändningar relaterade till universitetets ställningstagande i flera avgörande delar. Universitetet har inte heller skickat XX ärende till Centrala etikprövningsnämnden för oberoende granskning, trots att XX har begärt det.”

SULF kräver inför förhandlingarna i AD i första hand:
*att avskedet av XX ska förklaras ogiltigt
*ekonomiskt skadestånd till XX med 40 300 kronor per månad från avskedsdagen
*allmänt skadestånd till XX med 150 000 kronor.

Fälldes av rektor 2018
Bakgrunden är att forskaren vid Biomedicinskt center, BMC, i Lund fälldes för oredlighet i forskning den 15 november 2018 av Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz.
”Rektor finner att forskaren genom grov oaktsamhet i den ena studien och genom uppsåt i den andra har handlat på ett sätt som lett till falska eller förvrängda forskningsresultat.”, heter det i beslutet.
Bakom anmälan om oredlighet i forskning stod en doktorand som hade den anmälda forskaren som biträdande handledare.

Den 6 februari 2019 avskedades forskaren, enligt ett beslut i personalansvarsnämnden vid Lunds universitet.
SULF drev därefter en tvisteförhandling med universitetet. Den förhandlingen slutade i oenighet, och arbetsgivaren stod fast vid avskedet. Därefter stämde SULF Lunds universitet till AD.

Hotades till livet
Efter att forskaren hade anmälts för oredlighet i forskning försämrades arbetsmiljön på institutionen. Det bildades exempelvis, enligt en rapport från arbetsgivaren, grupperingar och en del personer slutade hälsa på varandra. Den avskedade forskaren har också anmält att hon utsatts för sabotage och hot.

I en tillbudsanmälan som gjordes i slutet på oktober 2018 av Lunds universitet till Arbetsmiljöverket framstår hoten som allvarliga:
”Hoten har eskalerat från nedsättande kommentarer till dödshot riktade mot den anställde och dennes familj. Den anställde har hotats med att skjutas, dödas. Hoten har kommit med internpost, legat på den anställdes arbetsplats och i dennes fack, hot har även kommit till den anställdes hem, totalt rör det sig om ca 25 hot. Hoten har tydlig koppling till arbetsplatsen dels då många av hoten lämnats till den anställde på arbetsplatsen och dels då koppling görs mellan innehållet i vissa av hoten och den anställdes forskning bland annat att den anställde är anmäld för oredlighet i forskning.”

Fakulteten konstaterade att det inte går att veta vem eller vilka som ligger bakom hoten. En polisanmälan gjordes också. Men inte heller polisen hittade någon skyldig till de anmälda hoten.

Ny inspektion av Arbetsmiljöverket
Den 23 oktober 2019 gjordes en ny tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket från prefekten på institutionen:
”En medarbetare lämnade igår in flera tillbudsanmälningar avseende kränkande särbehandling, mobbning, jävsproblematik och maktmissbruk som enligt anmälan började under hösten 2017. Sista anmälan avser en händelse daterad 17 juli 2019. Händelserna har lett till avsevärd stress hos arbetstagaren.”

Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion och konstaterade att det nya ärendet hör ihop med de tidigare anmälda hoten. Efter att också ha tagit del av arbetsgivarens handlingsplan avslutade Arbetsmiljöverket ärendet.

Ville få oredlighetsbeslutet prövat
Parallellt med tvisteförhandlingarna om avsked har forskaren vänt sig till Förvaltningsrätten i Malmö för att få beslutet om oredlighet i forskning prövat.
Rätten avvisade överklagandet med hänvisning till överklagandeförbudet i 12 kap. 4 § högskoleförordningen.

Forskaren vände sig då till Kammarrätten i Göteborg och hävdade, via sitt ombud:
”De åtgärder som universitetet har vidtagit genom sitt beslut och det sätt som utredningen har bedrivits på innefattar en kränkning av hennes rättigheter enligt Europakonventionen.”
Kammarrätten gjorde bedömningen att så inte var fallet:
”Hon har därför inte rätt att få beslutet prövat av förvaltningsdomstol med stöd av konventionen.”

Forskaren överklagade därefter Kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Före jul kom beskedet att hon inte beviljas prövningstillstånd.
”Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.”, skrev rätten kortfattat.
Frågan om prövningstillstånd är därmed avgjord i högsta instans i Sverige. Vill forskaren ha saken ytterligare prövad återstår Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Björn Forsberg
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv