Studenter reagerade starkt på n-ordet

En lärare vid Uppsala universitet uttalade n-ordet vid ett panelsamtal om klassifikation och kunskapsorganisation. Då reagerade fyra studenter.
Enda sättet att handskas med ett mörkt kulturarv är att titta på vad som finns i gamla arkiv. I det sam­man­hanget måste man även kunna uttala vissa ord. Det säger Inga-Lill Aronsson vid Uppsala universitet.

I januari 2019 hade masterprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek och museer) vid Uppsala universitet ett panelsamtal där lärare svarade på studenternas frågor. En grupp hade läst i litteraturen att det kan vara svårt att hitta information om ras i gamla kataloger i arkiv samt på museer och bibliotek. De undrade vad de skulle göra i sådana situationer.

Inga-Lill Aronsson

Inga-Lill Aronsson, lektor i musei- och kulturarvsvetenskap, svarade. Hon pratade först om pedagogiska aspekter i mötet med besökare inom ABM-sektorn, och sa att studenterna skulle söka på det aktuella ordet.
– Sedan sa jag: ”Låt oss ta det kontroversiella ordet”, och gjorde misstaget att uttala hela n-ordet. Jag tänkte i termer av klassifikation och gamla katalog­system.

Hon menar att det enda sättet att handskas med ett mörkt kulturarv är att titta på vad som finns i gamla arkiv.
– Vi måste lägga fram ord, handlingar och forskning på bordet och diskutera det. Då måste man uttala vissa ord.

”Ingen rätt att använda ordet”
Efteråt mejlade fyra studenter till institutionen. De ansåg att ordet saknade relevans i sammanhanget och att Inga-Lill Aronsson inte hade rätt att använda det eftersom hon varken är svart eller rasifierad.
– Vi hajade till. Det är ett extremt laddat ord, som det, enligt min uppfattning, finns en konsensus kring att det inte är okej att använda. Det satt också tydligt rasifierade människor i salen. Vi reagerade mest på att ingen av lärarna reagerade, säger en av studenterna till Universitetsläraren.

Kallades till möte
Institutionen inledde en utredning om trakasserier, där Inga-Lill Aronsson kallades till möte med institutionsledningen och universitetets likavillkorsspecialist.
– Det fanns ingen förståelse för kontexten, mötet handlade om att jag skulle förklaras klandervärd. Jag bad sedan att få stå över kommande undervisning med gruppen, av respekt för studenternas känslor, säger hon.

Reine Rydén, ställföreträdande prefekt, uppfattade mötet som konstruktivt. De gick igenom universitetets regelverk, berättade att institutionen ansåg att ordvalet var olämpligt och Inga-Lill Aronsson gav sin syn på saken.
– Kontexten var relevant. Men det går att diskutera problematiken kring känsliga ord i gamla kataloger utan att uttala orden, säger han.


Kategorier: Artiklar, Arbetsmiljö, Etik, Student, Undervisning
Lärosäten: Uppsala universitet