Bedömning är ett centralt område för lärare i hela skolsystemet. Det fokuseras i lärarlitteratur och utveckling för oss lärare. Denna artikel belyser begreppet bedömningslitteracitet (Asessment Literacy) och jag presenterar exempel på tillämpning från min studie med en grupp lärarstudenter 2018.
Inom ramen för flera utbildningar, till exempel inom vård- och lärarutbildningar, utbildas och förbereds studenter för att i det kommande yrkeslivet ha förmåga att bedöma olika moment och processer. Min förankring är i svensklärarutbildningen och nyutexaminerade lärarstudenter möter ofta krav att hantera bedömning på olika sätt, inte minst textbedömning. Med anledning av det är det av stor vikt hur lärarutbildningen introducerar och förankrar bedömningsbegrepp.
Det jag vill belysa med begreppet bedömningslitteracitet är att synliggöra hur en grupp svensklärarstudenter förbereds för att bedöma elevtexter skrivna av elever med ett annat modersmål än svenska.
Vid en Googlesökning på begreppet assessment literacy får man 145 miljoner träffar, men vid sökning på det översatta uttrycket bedömningslitteracitet får man bara sex träffar (augusti 2019). Är det svenska begreppet gångbart i svensk utbildningskontext och hur kan det tillämpas?
En betydande del av lärares arbete utgörs av olika former av bedömning. Trots det är enligt Crusan et al. (2016) inte forskarstudier kring språklärares skrivbedömning vanligt förekommande. Bedömningslitteracitet inbegriper kunskaper, uppfattningar och praktiskt handlande och definieras som en grundläggande förståelse av bedömning av undervisning som är kopplad till förmågor för att tillämpa olika sätt att synliggöra elevers och studenters lärande.
Xu och Brown (2016) belyser vikten av utbildning i bedömning för lärarstudenter. Lärarstudenter står i en process att gå från att vara student till att bli lärare. De behöver transformera sin identitet till att gå från att vara en student som blir bedömd till att bli en lärare som planerar, genomför och utvärderar undervisning och elever med olika bedömningsmodeller (Xu & Brown 2016).
En upplevelse av att ha en mindre utvecklad bedömningslitteracitet kan leda till att studenten känner sig obekväm och oförberedd för uppdraget (Crusan et al. 2016). Enligt examensmålen i högskoleförordningen ska studenter ha färdigheter och förmåga att ”självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna” samt ”förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare” (SFS 1993:100).
Det bör därmed vara en rimlig förväntan att studenter uppfyller examensmålen från utbildningen för att kunna genomföra skolans mål ute i verksamheten.
Hur kan då begreppet bedömningslitteracitet tillämpas för att synliggöra studenters förmåga att bedöma?
Föreliggande exempel är från material från min magisteruppsats Lärarstudenters uppfattningar om bedömning av andraspråkselevers texter i grundskolan (Hagström 2018).
Fem svensklärarstudenter (två gymnasielärarstudenter och tre grundlärarstudenter för år 4–6) intervjuades om bedömning och de genomförde även elevtextbedömningar. De är således behöriga i svenskämnet men inte för ämnet svenska som andraspråk. Det grundas på det faktum att alla lärare – inte enbart lärare i svenska som andraspråk – förväntas möta andraspråkselever och deras texter. Intressant blir då att se vad de har för kunskaper och redskap med sig från utbildningen för att möta andraspråkstexter. Ett annat kriterium för att delta var att de skulle vara i slutskedet eller ha avslutat sin utbildning. Detta urval kan synliggöra vad lärarstudenter har med sig när de står på tröskeln till att lämna lärarutbildningen och påbörja sin lärarkarriär.
Ett av syftena med studien var just att utröna vad fem svensklärarstudenter har med sig för perspektiv/verktyg från lärarutbildningen när det gäller bedömning av andraspråkstexter.
Ett gemensamt drag i resultaten var att begreppet formativ bedömning lyftes fram, det vill säga återkoppling på texten i form av framåtsyftande kommentarer.
Den största skillnaden i resultaten var i vilken mån de kommenterade att texten var skriven av en elev med annat modersmål än svenska. Gymnasielärarstudenterna nämnde fler begrepp som relaterade till språkutveckling och språkliga mönster för en elev som lär sig svenska. Här följer exempel på citat ur intervjuer med studenterna:
1. ”Man ska vara medveten om det typiska med prepositioner som man vet enligt forskning är svårt för elever med svenska som andraspråk, och genus och bestämd och obestämd form och så där.”
2. ”Det som slår mig är att verbet är på rätt plats i satsschemat.”
De övriga deltagarna relaterade mer ytligt textbedömningen till att texten var en andraspråkstext. Hos studenterna kunde jag urskilja olika grader av bedömningslitteracitet:
– Två deltagare hade en hög grad av bedömningslitteracitet med ämnesbegrepp och grammatiska begrepp i deras textbedömningar.
– Jag bedömde att de tre övriga deltagarna hade låg bedömningslitteracitet. Studenternas bedömning rörde språkets yta snarare än helhet och få ämnesbegrepp. Dessutom fanns en stark subjektiv hållning i bedömningen.
Exempel på citat: (3) ”Det blir lite babblande här i brödtexten. Texten behöver dras ihop för att det ska bli mer klatschigt.” och (4) ”Bedömning är ju en känsla.”.
Hur kan då universitetsutbildningen för svensklärare i högre grad utrusta studenter för bedömningsuppdraget?
Ett tydligt resultat från studien är att kunskaper kring svenska som andraspråk och flerspråkighet behöver förstärkas hos lärarstudenterna i lärarutbildningen. Med tanke på den flerspråkighet vi har i elevpopulationen i skolorna i dag borde en grundläggande kurs i svenska som andraspråk vara självklar för samtliga studenter, där det bör ingå kunskaper om andraspråksutveckling och textbedömning utifrån ett andraspråksperspektiv (Hagström 2018). Det skulle också göra att tilltron till den egna förmågan skulle öka tillsammans med graden av bedömningslitteracitet.
Vidare bör utbildning i bedömning anta varierande former och tydligare vara en integrerad del av kursutbudet på lärarutbildningen.
Tillfälle att öva bedömning i en så kallad ämnesspecifik bedömning kan kopplas mer uttalat till studenternas praktikperioder. Endast 44 procent av ämneslärarstudenterna i Åkessons (2016) undersökning uppger att de fått öva på bedömning på sina praktikskolor på det aktuella lärosätet.
Till sist: Bedömningslitteracitet kan tillämpas för universitetslärare i en mängd ämneskontexter och i olika utbildningsområden för att tydliggöra hur bedömning kan användas för olika syften. I föreliggande studie är begreppet bedömningslitteracitet tillämpbart dels för att få syn på kvaliteter i bedömningen, det vill säga hur deltagarna använder sin kunskap om bedömning i en relevant situation, dels för att det synliggör begreppet behov som finns inom bedömningsområdet för blivande svensklärare.
Björn Hagström
Universitetsadjunkt i svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning,
Malmö universitet
Referenser:
• Crusan, Deborah, Plakans, Lia & Gebril, Atta (2016). Writing assessment literacy: Surveying second language teachers’ knowledge, beliefs, and practices. I: Assessing Writing 28 (ss. 43–56). Hämtad 2018-04-18.
• Hagström, Björn (2018). Lärarstudenters uppfattningar om bedömning av andraspråkselevers texter i grundskolan (magisteruppsats). Institutionen för svenska språket. Göteborgs universitet.
• SFS 1993:100 Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
• Xu, Yueting & Brown, Gavin (2016). Teacher assessment literacy in practice: A reconceptualization. I: Teaching and Teacher Education, 58, 149-162.doi:10.1016/j.tate.2016.05.010 Hämtad: 2018-04-15
• Åkesson, Johan (2016). Sistaårsstudenters syn på Verksamhetsförlagd utbildning.
• Malmö: Malmö högskola; Fakulteten för lärande och samhälle. https://www.mah.se/ Hämtad: 2017-08-12
