Som en del i ett projekt om ingenjörsidentitet har utbildningsforskarna Maria Berge och Eva Silfver, Umeå universitet samt Anna Danielsson, Uppsala universitet och King’s College i London, undersökt hur sex svenska universitets hemsidor presenterar maskiningenjörsstudenter.
Foto Andreas Ottemo
Bredvid informationen om studierna och ingenjörsyrket har varje universitet intervjuer med studenter som får representera ingenjörsstudenten.
– Det är unga, vältränade, glada människor med otroligt mycket vänner. De säger att det är viktigt att studera, men att det är lika viktigt att ha roligt, och att ha mycket vänner. Framför allt så sportar de. Det finns inte någon bland de intervjuade som inte håller på att träna. Och så är det flest kvinnor som intervjuas, säger Maria Berge.
I verkligheten manlig dominans
Hon menar att bilden inte stämmer med verkligheten, maskinprogrammen har stark manlig dominans.
– På hemsidan för ett av civilingenjörsprogrammen intervjuas fyra tjejer, jag tror att alla var blonda, och ingen kille. Totalt för alla universiteten intervjuas tolv kvinnor och åtta män. Men på maskinprogrammen till civilingenjör är det 30 procent kvinnor, och på programmen till högskoleingenjör 10–15 procent. Inte 60 procent kvinnor som det framstår på hemsidorna.
– Tidigare forskning visar på mönster av att manligt dominerade ingenjörsprogram till stor del är uppbyggda på en nördig kultur och att det ibland till och med kan finnas obehagliga alkoholkulturer. Sportighet har inte heller varit det starkaste mönstret bland ingenjörer i tidigare studier.
Är bilden som ges ett problem?
– Självklart vill universiteten locka studenter med sina hemsidor och speglar därför det de tror studenter eftersöker. Det är därför talande att de använder sociala kvinnor för att nå det målet. Det finns alltid nackdelar med att ge en ensidig och kanske skev bild av verkligheten. Vad gör vi med de kvinnor som söker och så finns det inga andra kvinnor där?
Borde reflektera över budskapet
Maria Berge menar att den förskönade bilden kan ge motsatt effekt.
– Upptäcker de å andra sidan att bilden är falsk kanske de avstår att söka. Om lärosätena inte är nöjda med ingenjörsutbildningarna, så borde de förändra kulturen inifrån. Att i stället ge en felaktig bild är inte ett långsiktigt hållbart förhållningssätt. Universiteten borde reflektera över vilka budskap de sänder ut.
