Doktorander hamnar i vakuum mellan examen och anställning

Gör det möjligt att söka meriteringstjänst innan disputation – inte som nu först efter doktorsexamen. Den upp­maningen ger företrädare för Sveriges unga akademi, som vill att SULF med flera ska verka för att ändra reglerna.
  • Sanna Koskiniemi
  • Ronnie Berntsson
  • Karl Wennberg

Många doktorander känner stress och osäkerhet inför framtiden. Vi vill minska detta genom att göra det möjligt att söka tjänst som postdoktor eller biträdande universitetslektor, de två nuvarande meriteringstjänsterna, redan under slutet av doktorandutbildningen.
I nuvarande regelverk är endast sökande med slutförd doktorsexamen behöriga att söka en meriteringstjänst vid ett svenskt lärosäte. Doktorander på sluttampen av sin utbildning är med andra ord förhindrade att söka de tjänster deras utbildning förberett dem för.

Detta skiljer sig från situationen i andra länder såväl som den svenska arbetsmarknaden i övrigt och det måste åtgärdas. Samhället kräver inte att gymnasieelever ska vänta till efter studentexamen med att söka universitets- och högskoleutbildningar, och inte heller kräver arbetsgivare att arbetssökande ska vänta med att söka jobb förrän de avslutat hela sin universitetsutbildning och erhållit examensbevis.
I vissa ämnen hamnar svenska doktorander därför ofta i ett vakuum mellan disputation och ny universitetsanställning, med oro och finansiella problem som vanliga följder. Även de som disputerar utomlands men vill söka sig till en svensk akademisk miljö drabbas negativt av det nuvarande aparta reglementet.
I ett internationellt perspektiv är praxis att doktorander söker en meriteringstjänst redan innan de avlagt examen. Deras anställning villkoras då med att personen avlägger sin doktorsexamen innan tjänsten tillträds. Då dessa personer inte kan söka en tjänst som postdoktor eller biträdande lektor i Sverige innan de fått sin examen resulterar detta allt som oftast i att de får en tjänst i ett annat land i stället. Detta sker trots att de uttryckt intresse av att jobba i svensk akademi och att lärosätet kanske ser dem som väl meriterade.

Om Sverige ska fortsätta vara en framgångsrik forsknings­nation krävs ett förutsägbart och transparent karriärsystem som premierar hög vetenskaplig kvalitet. Detta är också nödvändigt för att lärosäten ska lyckas locka forskarbegåvningar att satsa på en forskarutbildning och en akademisk karriär.

Ett lärosätes viktigaste tillgång är dess lärare och forskare och rekrytering är därmed en nyckelfråga. För att kunna konkurrera om de bästa yngre forskarna inom alla ämnesområden, nationellt och internationellt, krävs en anpassning av reglerna. Resultatet av dagens situation är att svenska lärosäten får onödigt svårt att locka framstående internationella unga forskare att påbörja en karriär här och att svensk akademi på lång sikt tappar i internationell konkurrenskraft.

Sverige unga akademi vill därför uppmana till ändring av dagens regelverk för att möjliggöra att meriteringstjänster kan sökas även av personer som inte har formell doktorsexamen vid sista ansökningsdatum. Biträdande lektorat regleras i högskoleförordningen, men tjänsten postdoktor regleras av arbetsmarknadens parter där arbetstagarkollektiven såsom SULF har ett avgörande inflytande.
Vi uppmanar därför SULF att verka för att ändra reglerna så att behörighetskravet på doktorsexamen ställs för att få tillträda en meriteringstjänst, inte för att få söka en sådan tjänst. En sådan förändring skulle göra tillträdet till akademiska meriteringstjänster mer likt övriga arbetsmarknaden, minska arbetsmiljöproblem för sistaårsdoktorander, och inte minst bredda och förbättra underlaget av möjliga sökande och därmed den långsiktiga kvalitén på svenska lärosäten.

För Sveriges unga akademi:

Sanna Koskiniemi
Vice ordförande

Ronnie Berntsson
Ledamot

Karl Wennberg
Ledamot


Kategorier: Debatt, Doktorand, Karriär, Politik, SULF