På torsdagen fattade regeringen beslut om vilka som ska ingå i den nya nämnden, vars officiella namn är Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Ordförande ska enligt nämndens instruktion vara eller ha varit domare och den första att inneha denna post blir justitierådet Thomas Bull vid Högsta förvaltningsdomstolen.
Övriga ledamöter, max tio till antalet, ska ha vetenskaplig kompetens inom olika områden och några av dem ska ha erfarenhet av arbete med frågor om god forskningssed. Efter förslag från bland annat lärosätena har regeringen utsett följande tio personer till ledamöter i nämnden:
· Professor Peter Allebeck, Forte, Karolinska institutet.
· Professor Toni Arndt, Gymnastik- och idrottshögskolan.
· Professor Åke Arvidsson, Högskolan Kristianstad.
· Senior professor Margareta Fahlgren, Uppsala universitet.
· Professor Eva Forssell Aronsson, Göteborgs universitet.
· Docent Björn Petersson, Lunds universitet.
· Professor Karin Sporre, Umeå universitet.
· Docent Susanne Tornhamre, Karlstads universitet.
· Professor Uno Wennergren, Linköpings universitet.
· Professor Cynthia de Wit, Stockholms universitet.
Nämnden får också utse sakkunniga för att bistå utredningar av oredlighet i forskning. Nämnden kommer att huseras av Etikprövningsmyndigheten i Uppsala som även står för administrationen.
Vid årsskiftet träder den nya lagen om oredlighet i forskning i kraft och då ska lärosätena även överlämna pågående ärenden om oredlighet till den nya nämnden.
Fortsatt ansvar på lärosätena
De ärenden som nämnden ska utreda är dock endast de som faller inom lagens definition av oredlighet i forskning: ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.
Alla andra slags avvikelser från god forskningssed har lärosätena fortsatt ansvar att utreda själva. Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström har i Universitetsläraren tidigare uttalat sig kritiskt mot den snäva definitionen av oredlighet i lagen och menade då att det innebär att många rättssäkerhetsproblem och oklarheter kommer att kvarstå. Som exempel nämnde han fall av vilseledning kring den egna insatsen i forskningen.
Om oredlighetsnämnden beslutar att det har förekommit oredlighet i forskning kommer det också fortsatt att vara rektorn vid forskarens lärosäte som beslutar om disciplinära påföljder.
Rätt till oberoende yttrande oklart
Den 28 november beslutade regeringen om ändringar i högskoleförordningen med förändrande krav på lärosätena kopplat till det nya systemet för att hantera oredlighet och andra avvikelser från god forskningssed. Expertgruppen för oredlighet i forskning, från vilken anklagade tidigare kunde begära att lärosätena tog in ett oberoende yttrande, har avskaffats. I stället ska lärosäten nu ”se till att medarbetare får råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed”.
Det är därför oklart vilken rätt till utomstående bedömning en person kommer att ha, som av sitt lärosäte utreds för andra avvikelser från god forskningssed.
När Universitetsläraren frågar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, varför man inte ställer krav på lärosätena att inhämta yttrande från en oberoende part om den anklagade begär det, svarar hon per mejl:
– I dessa ärenden så har man bedömt att detta inte behöver regleras. Högskolorna ska själva ska hitta en ordning för att pröva dessa ärenden och det är givetvis möjligt för dem att själva inhämta oberoende yttranden till exempel av sakkunniga.
– Regeringen kommer att genom ett återrapporteringssystem noga följa vilka frågor högskolorna hanterar och vid behov föreslå förändringar i regelverket.
Rekommendationer på gång
En särskild arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har under hösten arbetat med att ta fram rekommendationer till lärosätena för att skapa mer likartade processer och ta stöd av varandras erfarenheter i hanteringen av avvikelser. Bland annat kommer arbetsgruppen att rekommendera lärosätena att ta hjälp av andra externa bedömare eller sakkunniga i sina utredningar.
– Det finns naturligtvis en oklarhet kring hur vi ska hantera avvikelser när vi kommer in i ett nytt skede och det ännu inte finns några riktlinjer att luta sig mot, säger arbetsgruppens ordförande Eva Wiberg, rektor vid Göteborgs universitet.
Enligt en kartläggning som arbetsgruppen har gjort har lärosätena totalt sett de senaste fem åren hanterat 300 fall och kommit till 34 avgöranden rörande avsteg från god forskningssed.
I dagsläget har inte alla lärosäten en handläggningsordning för att hantera sådana ärenden, men med de senaste ändringarna i högskoleförordningen är det nu krav på lärosätena att fastställa riktlinjer för prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed.
”Vi ska ha en låg tröskel”
Senast den 30 mars varje år ska lärosätet avrapportera sina ärenden i avidentifierad form till oredlighetsnämnden, en slags kontrollfunktion för att säkra att lärosätena inte behåller ärenden som de borde överlämna till nämnden.
– Vi ska ha en låg tröskel i bedömningen av vad som ska skickas till den, säger Eva Wiberg.
Hennes förhoppning är att SUHF:s förbundsförsamling i mars antar arbetsgruppens förslag till rekommendationer. Nu håller den på att jobba in de synpunkter som kommit in på utkastet.
– Det räcker inte att vi hänvisar till den europeiska kodexen för forskningens integritet utan den behöver kompletteras med mer ämnes- och frågespecifika dokument som lärosätena kan förhålla sig till. Vi behöver också tydliggöra med exempel vad som kan utgöra avvikelser, säger Eva Wiberg.
SUHF framhåller också vikten av det förebyggande arbetet. I arbetsgruppens uppdrag ingår bland annat att fortsätta att anordna seminarier för att diskutera oredlighetsfrågor och följa hur arbetet med dem fortskrider.
SULF välkomnar den nya ordningen
SULF ser den nya lagen och ordningen för att hantera oredlighet i forskning som ett viktigt steg framåt. I sitt remissvar ställer sig SULF positiv till den nya lagens definition av oredlighet i forskning och lyfter fram vikten av att en oberoende instans utreder misstankarna och att dess beslut går att överklaga till förvaltningsdomstol.
Rörande de avvikelser som lärosätena fortsatt ska utreda själva och oklarheten kring den anklagades möjlighet till en oberoende bedömning i de fallen, säger SULF:s förbundsjurist Annika Wahlström:
– Det kan finnas en brist i det, det återstår att se hur lärosätena väljer att tillämpa reglerna. SULF ser ändå den nya ordningen som generellt väldigt positiv i förhållande till den tidigare.
Ny etikprövningslag
Den 1 januari 2020 träder också den nya etikprövningslagen i kraft, med skärpta regler och hårdare straff. Riksdagen antog regeringens förslag till ny lag den 27 november.