Examensmål om våld kräver kompetensinsats

Studenter på 89 högskoleprogram ska sedan förra året examineras på sin kunskap om våld i nära relationer. Det ställer krav på ny kompetens vid lärosätena.
I år ska 100 högskolepedagoger utbildas för att kunna examinera studenter i deras kunskap om våld i nära relationer, ett samhällsproblem som 2018 ledde till 22 kvinnors död.

Det nya examensmålet gäller för utbildningar till sjuksköterska, läkare, fysioterapeut, psykolog, socionom, jurist, tandläkare och tandhygienist.
Markus Hjelm, program­ansvarig för sjuksköterske­utbildningen vid Blekinge tekniska högskola, BTH, är en av dem som under hösten har gått den nationella högskole­pedagogiska kursen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, ett samhällsproblem som ledde till 22 kvinnors död och 16 000 polis­anmälningar om våld i nära relationer 2018.

Markus Hjelm

Kursen hålls av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet, som har till uppdrag att stödja implementeringen av det nya examensmålet.
– Kursen blev ett startskott för att lära oss mer på området. Utöver innehållet var det bra att diskutera med kollegor runt om i landet vad examensmålet innebär för oss och våra utbildningar, säger han.

NCK har som mål att utbilda 100 högskolepedagoger innan året är slut, sedan fortsätter insatserna genom ett webbaserat fördjupningsstöd i olika moduler.
Även om ämnet även togs upp inom sjuksköterske­utbildningen vid BTH tidigare har det fått mer substans och tyngd nu, och arbetet med att utveckla en lämplig kunskapsprogression pågår. Hela kollegiet har fått kompetensutveckling på ämnet och även externa experter – en barnmorska och en från socialtjänsten – har bjudits in för att föreläsa för studenterna.

”Det har förbättrat utbildningen”
Markus Hjelm berättar att det vid det nya examensmålets införande var mycket diskussioner om frågan inte borde vara upp till varje lärosäte att bestämma. SULF har börjat driva frågan att utbildningen ska grundlagsskyddas och examensmålen inte kunna ändras av regeringen.
– Jag kan ändå tycka att det var bra att det fördes in. Det har förbättrat utbildningen, säger Markus Hjelm.

Även Per Nilsén, ordförande för utbildningsnämnden för juristutbildningen vid Lunds universitet, är positiv till att examensmålet blivit nationellt, men det har inte gjort någon särskild skillnad vid hans fakultet.
– Vi hade redan täckt in det i den utbildning vi gav, vilket ju visar på att vi har tyckt att frågan är viktig, säger han.


Kategorier: Artiklar, Utbildning